Uppgifter. blodet och transporterna

 Lilla kretsloppet: Blodet från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat. Stora kretsloppet: Blodet från hjärtat genom kroppspulsådern, till kroppens celler och tillbaka till hjärtat igen.

Minns du?

1. Kranskärlen på hjärtats föses själva hjärtat med syre och näring.

2. Blodet hämtar syre och lämnar koldioxid.

3. Dem kallas ficklaffar.

4. Artär: Varje gång hjärtat dra ihop sig stöts blodet ut i artärerna. Artärenas väggar är elastiska och har kraftiga muskler. Normalvärdena för blodtrycket i armartärena är 120/80.
En ven: I venerna tillbaka till hjärtat är trycket mycket lågt, och blodet flyter i en jämn ström. Venerna har tunnare väggar än artärena. Väggarna innehåller inte så mycket muskler och elastisk vävnad och har därför lite oregelbundna till formen.
Kapillär: Kapillärena är ytterst små och har tunna blodkärl. Diametern är ofta inte större än ca 1/100 mm. Väggarna består av tunna platta celler. Kapillärena finns i alla vävnader i hela kroppen.

5. Dem som transporterar mest syreriktblod är dem rödablodkropparna, som finns i venerna.

6. I venerna hjälps blodet framåt av muskler i närheten. Venklaffarna hindrar då blodet att rinna bakåt.

Förstår du?

1. För att då får inte hjärnan något syreriktblod. Dem andra blodkärlen i kroppen får inte heller något mer syreriktblod. När ens hjärta slutar att slå så får ingenting i kroppen syre och mer ”energi” lixom och då slutar alla delar att funka.

Djurhjärta

Hjärtat hos en spindel (överst): Hjärtat ligger på ryggsidan i bakkroppen och är inneslutet i en hjärtsäck. Sedan hemolymfan tagit upp syre i boklungorna leds den till hjärtsäcken och därifrån genom öppningar, ostier, in i hjärtat. Därifrån leder en större artär (aorta) till framkroppen och mindre artärer till bakkroppens organ.

Hjärtat hos en haj: Från kroppen kommer syrefattigt blod till den tunnväggiga ven-säcken och därifrån till förmaket. Vid förmakets sammandragning fylls kammaren. Därefter dras först kammaren och sedan hjärtkonen samman så att blodet pressas framåt ut i aortan, som leder till gälarna.
Hjärtat hos en havssköldpadda. Syrefattigt blod från kroppen kommer till högra förmaket och därefter till kammarens högra del. Kammaren är ofullständigt uppdelad av muskelväggar, med vilkas hjälp det utgående blodflödet kan styras. Från lungorna kommer syrerikt blod till vänster förmak och därifrån till kammarens vänstra del. Det avsnitt som motsvarar hjärtkonen hos fiskar och groddjur är uppdelat så att tre kärl lämnar hjärtat: lungartären, vänster aortabåge och höger aortabåge. Från den senare utgår artärer till huvudet och frambenen, och de båda aortabågarna försörjer sedan resten av kroppen.
Vänstra bilden: När sköldpaddan andas luft räcker det syrerika blodet till att fylla både höger och vänster aortabåge och även till att "spä ut" det syrefattiga blod från kroppen som går genom lungartären till lungorna.

Hjärtsjukdomar

Hjärtsjukdomar:

Hjärtinfarkt är när det bildas en blodpropp i ett kärl som stoppar blodet. Då blir det en hjärtinfarkt.

Hjärtfel:
I Sverige föds ungefär 1000 barn varje år med något hjärtfel. Om barn har hjärtfel är hjärtat inte större än en valnöt. Om man föds med hjärtfel är det ungefär 8 av 1000 som klarar sig från döden.

Kardiomyopati:
Kardiomypati kan man få om man är alkoholmissbrukare, det gör så att hjärtmuskeln förstörs.

Inflammation i hjärtat:
Inflammation i hjärtas innehinnan orsakas av bakterier. Om man inte gör ngt åt det i tid så kan hela hjärtmuskeln gå av. Det förekommer döds fall hos yngre om man har inflammation i hjärtat. Det är för att hjärtats muskler inte är lika starka så orkar inte hjärtat hålla igång om man dröjer för länge orsakas tyvärr dödsfall väldigt snabbt.

Hjärtstillestånd:
Hjärtstopp orsakar plötsligt utpumpning av blod från hjärtat. Det kommer om man har bristande blodtillförsel till hjärnan.
Om man har obehandlat det så leder det till döden på 4/5 min genom hjärnskada. Man måste omedelbart göra en hjärt och lungräddning. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut till hjärtinfarkt.

Faktablad hjärtat

Hjärtat är en ihålig muskel som driver blodet genom alla kroppens blodkärl. En vuxen människas hjärta är lika stort som en knytnäve och det väger mellan 300–350 g. Hjärtat ligger i bröstkorgen på vänster sida i kroppen. Hjärtat har två halvor och dem är skilda med en vägg. Var och en av hjärthalvorna består av ett förmak och en kammare. Man har fyra hjärtklaffar som ser till att blodet alltid pumpas åt rätt håll i kroppen.

Blodet går först ut i stora kroppspulsådern aorta, därefter till artärerna och pulsådrorna. Det återvänder sen till hjärtat genom venerna. Kransartärer kallas de blodkärl som förser hjärtats egna muskler med syre och näring.

Hjärtat slår ungefär 70 gånger i minuten om man vilar, om man tex har sprungit kan det slå upp till 100 gånger i minuten. När blodet pumpas snabbare behöver man mer syre och näring. Ens hjärta slår cirka 100 000 slag varje dygn!! Hjärtat består mest av muskelceller och det är vår mest uthålliga muskel. Om hjärtat blev trött vore det inte alls bra!!!!!!

En övning för att förstå hur hjärtat arbetar är: Knyt din hand en gång i sekunden i en minut eller två. Snart kommer man att känna hur underarmens muskel blir svagare och tröttas ut. Tänk då att hjärtat upprätthåller denna rytm, utan att tröttas ut, genom hela ens liv.

Människorna har vetat att hjärtat har fungerat som en pump till kroppen i mer än 400 år. Men ändå är det mycket som vi ännu inte kan förklara fullt ut, vare sig det rör det friska eller det sjuka hjärtans funktioner.  Så forskning kring hjärtats fysiologi är fortfarande något som engagerar många forskarlag runt om i världen.....

Klaffar
För att veta att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat så finns det klaffar. Dem finns mellan förmak och kammare, och mellan kamrarna och lungartären. Det finns två typer av klaffar: segelklaffar och fickklaffar.
Segelklaffar: finns mellan hjärtats förmak och kammare. Dem består av platta starka bindvävsflikar. Längs sina fria kanter kommer klaffseglen via tunna starka sentrådar med speciella muskelknoppar. När blod flyter från förmak till kammare öppnas klaffseglen och utgör ett obetydligt motstånd mot blodströmmen. När hjärtkamrarna drar ihop sig pressas klaffseglen mot varandra, samtidigt som de spänns genom att de tunna sentrådarna dras åt när papillarmusklerna dras ihop. Det hindrar klaffseglen från att krängas upp i förmaken när trycket i kamrarna stiger. Klaffen mellan höger förmak och kammare kallas trikuspidalisklaffen, eftersom den har tre klaffsegel. Klaffen mellan vänster förmak och kammare kallas mitralisklaffen, eftersom deras två segel påminner om en biskopsmössa.
Fickklaffar: finns mellan vänster kammare och aorta och mellan höger kammare och lungartären, (tre på vartdera ställe.) När blodet strömmar ut i pulsådern trycks de tunna bindvävsflikarna ut mot blodkärlsväggen, och blodflödet får fri väg. När trycket i kammaren sjunker fylls fickorna med blod, och de tre fickklaffarnas fria kanter förs mot varandra och stänger till blodkärlet. Då förhindras återströmningen av blod till kammaren.

Anatomi
Alla däggdjur har ett hjärta som är uppdelat i två halvor, vänster och höger, dem är skilda med en skiljevägg. Varje halva består av två rum.
Under fostertiden då lungorna ännu inte används för syresättning av blodet, finns förbindelser mellan hjärtats högra och vänstra halva bla. i form av en öppning mellan förmaken. Vid födelsen sluts denna öppning, och bägge hjärthalvorna skiljs fullständigt från varandra.
Höger kammare pumpar syrefattigt blod till lungorna med hjälp av lungartären. Vänster kammare pumpar syrerikt blod till övriga delar av kroppen via en aorta. Kamrarna fylls till största delen genom att ventrycket pressar blodet in i dem, genom de avslappade förmaken.
Hjärtmuskulaturen består av tvärstrimmiga muskelceller.  Hjärtmuskelcellernas sammandragning samordnas med hjälp av hjärtats retledningssystem. Hjärtväggens tjocklek varierar i de olika hjärtrummen och beror på arbetsbelastningen. Förmaken har liten arbetsbelastning, och deras väggar är endast ett par millimeter tjocka. Den högra kammaren, som skall övervinna flödesmotståndet i lungkretsloppet, har en ca 5 mm tjock vägg. Den vänstra hjärtkammaren driver blodet runt i stora kretsloppet och arbetar mot ett betydligt större blodflödesmotstånd. Deras vägg är ca 12 mm tjock.
Hjärtat är omgivet av en bindvävssäck (hjärtsäcken.) Säcken består av två skikt, mellan dem finns en liten mängd vätska. Det inre skiktet är ihopväxt med hjärtats yttre yta. Hjärtsäcken är stram och oelastisk. Om det kommer in för mycket vätska t.ex. genom blödning eller inflammation, ansamlas i hjärtsäcken kan hjärtat pressas samman och därigenom får hjärtat svårt att fyllas med blod.

Källor:

• Hjärta. http://www.ne.se/lang/hjärta, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-16.

• Hjärtsjukdomar. http://www.ne.se/lang/hjärtsjukdomar, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-14.

http://sv.wikipedia.org/w/index.php?search=hur+ser+hj%C3%A4rtat+ut%3F&title=Special%3AS%C3%B6k 2012-04-26

http://www.mimersbrunn.se/hjaertat_och_blodomloppet_3340.htm 2012-04-26

• http://www.hjart-lungfonden.se/ 2012-04-12, 2012-04-14

Fornodiskmytologi ( Ymer)

Fornodiskmytologi ( Ymer):
Av Ymers blod bildades alla bäckar, älvar, sjöar och hav. Ymers kött och muskler knådade Oden, Vile och Ve till kullar och slätter. Med hjälp av hans skelett hackade de fram klippor, berg och slätter. Av benresterna,( jättens tår och tänder ) gjorde de klippiga kuster. Med håret så klippte de till träd och buskar.

Bibeln:

Dag 1. Gud skiljer ljuset från mörkret, och Gud kallar ljuset för "dag" och mörkret för "natt".
Dag 2. Gud delar upp vattnet på jorden i två delar, och ett valv som Gud kallar för "himmel".
Dag 3. Gud skapar det torra landet, och på det torra landet skapar Gud all växtlighet.
Dag 4. Gud skapar solen, månen och stjärnorna, till att utmärka tider, dagar och år.
Dag 5. Gud skapar alla vattenlevande djur och alla fåglar efter sina slag.
Dag 6. Gud skapar de marklevande djuren. Vilda djur, boskapsdjur och kräldjur efter sina slag. Till sist skapar Gud även människan till sin avbild.
Dag 7. Gud vilar från sitt skaparverk, och välsignar och helgar den sjunde dagen.

Jämförelserna är att med Fornodiskmytologi ( Ymer) så använder dem kroppsdelar för att skapa världen. Men Gud skapar människor och djur med lera. Han delar upp vattnet och himlen i goda och onda delar och han skapar med sina slag.