Måltidsplanering

Fransk omelett

2 personer
Ingredienser
3 msk mjölk
4 ägg
100 g rökt skinka
1/2 gul lök
6 st körsbärstomater
Riven ost
1 msk matfett
Klippt färsk persilja ungefär 10-20 g sammanlagt
1 krm salt
1 krm peppar

Rör ihop ägg, mjölk, salt och peppar
Fräs skinkan och löken i en stekpanna, gyllenbrun färg.
Häll i omelettsmeten. ( Omeletten är färdig när översidan är krämig och undersidan ljusbrun. )
Riv på osten innan du lägger över den på en tallrik + tomaterna så att de sjunker ner i omeletten LITE.
5. Sedan strör jag över persiljan, viker den på mitten delar den på två sen är de färdiga.

TIPS: Börja inte på för hög värme!! Inte på 6an utan ha hellre på för låg än för hög. Har jag på för hög kommer omeletten börja smaka bränt och konstigt. Undersidan kommer brännas medan ovansidan inte hunnit stelna.

Lägg persiljan inne i omeletten för bästa smak och syn. Sen kan jag ta en liten kvist persilja och tre tomater att lägga bredvid för synens skull.

Tallriksmodellen
Kolhydrater: Mjölk, lök, körsbärstomater och persilja
Protein: Rökt skinka, ost, mjölk och ägg
Fett: Mjölk, ost och matfett
Dricka: Vatten

Matcirkeln
Kött, fisk och ägg: Rökt skinka och ägg
Frukt och bär: Ingenting
Grönsaker: Persilja och körsbärstomater
Potatis och rotfrukter: Gul lök
Bröd, mjöl, gryn och andra spannmålsprodukter: Ingenting
Smör, margarin och olja: Matfett
Mjölk och ost: Mjölk och ost

Ägg: Ekologiska frigående. Ägg innehåller nästan alla näringsämnen som vi människor behöver för att växa och må bra. Förutom fullgoda proteiner och viktiga fettsyror finns merparten av alla vitaminer, mineraler och antioxidanter i ägg. Det enda som saknas är vitamin C och kolhydrater.

Få andra livsmedel har ett så komplett vitamininnehåll och är så rika på spårämnen som äggen. Ett enda normalstort ägg ger mer än en tredjedel av vårt dagsbehov av selen, vitamin E och B12. Merparten av alla vitaminer och antioxidanter finns i äggulan.

Ett ägg innehåller 12,3 procent protein och något mindre fett än ett glas standardmjölk.

Det är dessutom klimatsmart mat och ger lägre utsläpp än både mjölk och kött.

Fyra skäl till att välja Svenska ägg när man handlar: Svenska ägg är salmonellafria. Svenska hönor lever under goda förhållanden. Svenska höns får inga syntetiska tillsatser i fodret. Äggen bidrar till ett öppet landskap.

Jag har valt göra en fransk omelett. Omelett är en maträtt med ursprung i Mellanöstern. Den har utvecklats i traditionella varianter i andra länder. Det är lättlagat, går snabbt och ger mycket energi. Näringsämnena som ingår är kolhydrater, vatten, vitaminer, mineraler, fetter och proteiner. Jag har valt att ha med en halv lök både för att det är säsong för löken, det är vår. Men också för att det blir bra smaker med hjälp av den.

Eftersom jag har lök i omeletten så blir det lite som en vårrätt. På sommaren och senvåren  kan få tag på lök närproducerat och odla lök, persilja, morötter, potatis, ärtor och sallad hemma i trädgården. På de sätter blir maten närodlad och extra miljövänligt, både för människan men också för miljön och industrierna.

Jag valde att servera vanligt kranvatten till för att det vattnet få du direkt från kranen medan mineralvatten behöver transporteras till affären och sedan hem till konsumenten. Inte särskilt miljövänligt. 

Innehåll: Jag tycker att den här måltiden är ämnad till normalperson men kan göras till en måltid för en idrottare ifall jag lägger till ett bröd. Eftersom bröd innehåller många långsamma kolhydrater. När kroppen tar upp energin i omeletten och i det eventuella brödet så stannar den länge och man orkar sporta längre stund.

Arbetet: När jag arbetade var jag välplanerad och organiserad. Jag tänkte på hygienen hela tiden och hade det snyggt runt om kring mig. Jag tog fram alla redskap och läste igenom mina anteckningar innan jag började laga maten. Utmaningen var att lägga upp den på en tallrik för att sedan dela den och lägga över ena halvan på den andra tallriken. Jag blev klar i god tid och hann diska helt utan tidspress.

Slutresultatet blev jättebra tyckte jag. Det smakade bra, luktade gott och maträtten hade härliga färger. När jag hade lagt upp de snyggt på två tallrikar såg jag att det såg lite exotiskt ut. Den var uppskattad av många i gruppen, vilket var roligt.
Miljö: Jag valde en lika stor stekpanna som plattan för att spara energi. En viktig råvara i min omelett är ekologiska ägg. Dem är miljövänliga jämfört med andra ägg därför att ekologisk produktion inte ger sina höns extra tillskott, inte antibiotika i onödan och deras foder är kravmärkt.

Pris: Min omelett kostade 52,66 kr. Jag tycker att det är ett rimligt pris för en lättare lunch eller ett lite större mellanmål för två personer. Det som gjorde rätten gör den dyr var den rökta kalkonen. Jag hade kunnat byta ut kalkonen mot grönsaker så som ärtor, morötter och purjolök. Då blir det ett vegetariskt alternativ, vilket påverkar miljön på ett positivt sätt. Man ska ju helst äta vegetariskt minst en dag i veckan vilket inte alla gör i detta samhälle.

Robotdagbok 4

Trycksensor - registrera tryck

Denna veckan skulle vi lära roboten att registrera tryck. Jag tror att roboten kommer att köra framåt tills den krockar med något när den gör det kommer den att backa istället.

Steg 1: Monterade vi ihop en arm som bestod av två olika delar. Dels själva delen som skulle registrera trycket och sedan delen som skulle sitta fast i roboten. Efter det programmerade vi den till att köra rakt, man ställde in "obegränsat" fram tills att den stötte på något, då stannade den en liten stund för att sedan backa en liten bit. 

Programmeringstips: Det är viktigt att man inte glömmer att sätta dit ett moment som sa att roboten att den skulle stanna när trycksensorn trycks in. Men först sätta roboten på "obegränsat". Tänk på att ha det lilla hjulet så att det pekar rakt fram.

Robotdagbok 3

Vi inledde veckan med att göra ”räddningsuppdraget” som gick ut på att man skulle rädda

Christer Fuglesang (en liten legogubbe) som hade fastnat på en ö någonstans i rymden. Man skulle rädda honom genom att köra roboten så nära ”Christer” som möjligt. Körde roboten för långt så puttade man omkull honom och då föll han ner i ett hav av syra så man fick vara väldigt noga och försiktig. 

Uppdraget på onsdagen var att testköra roboten, anteckna och mäta hur mycket man ville. Sedan på fredagen fick vi reda på vilket avstånd Fuglesang skulle stå på. I vårt fall blev det 143 cm och efter 20 minuter skulle vi köra.

Här kan du se hur det gick för mig Julia och Elise på fredagen. http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Fx6KjIqsqn0

Vi använde ett vanligt körblock som vi ställde in på 2 rotationer och 56 i styrka för att få roboten att kunna stanna lättare så att den inte körde omkull Christer. Vår robot var cirka en eller två centimeter från han så vi lyckades väldigt bra med vår programmering. 

 

Tips: Använd dig av dina stödanteckningar. Kör INTE för snabbt för när roboten ska stanna så åker den fram och sen tillbaka en liten bit. Kör den så för snabbt och nära så välter den stackars lilla Christer.

Robotdagbok 2

Kör i fyrkant

Steg 1: Jag tror att roboten kommer köra framåt en viss längd roboten kommer sen att svänga åt det ena eller det andra hållet. Denna sekvens kommer sen att loppas.

Steg 2: För att få roboten att köra i en perfekt kvadrat så behöver man ändra svängarna så att de blir exakta. Vi kom fram till att om man väljer att den ska räkna i antalet grader hjulen snurrar så behöver den 160 för att göra en 90° sväng. Man behöver inte ändra på ”köra rakt fram” blocket eftersom den kommer att köra i en kvadrat oavsett hur stor kvadraten är.

Programmeringstips: Det är viktigt att man inte kör roboten för snabbt och att den kör lika snabbt i alla svängar så att den svänger så mycket som man vill att den ska göra.

Robotdagbok 1

Idag har jag installerat programmet för att kunna programmera våra robotar. Snart så ska vi bygga dem och det verkar väldigt rolig. För att göra denna processen ännu roligare har jag döpt min robot till Findus. När jag jobbar med detta och skriver dagboken ska jag tänka på att ta mycket bilder och filmer för att kunna reflektera bättre, så att de som inte vet någonting om vårt robotprojekt förstår vad vi menar och var som händer.

Uppdrag 1. Kör framåt.

Steg 1: Vi skulle få roboten att köra framåt. När man ska börja så öppnar man på programmet Mindstorms och för att köra framåt så lägger man till ett "motorblock" längs upp till vänster med kuggjul på som betyder kör framåt. Sedan laddar man ner det till roboten med hjälp av en USB-sladd.

Steg 2: Vi skulle få roboten att köra framåt och sedan snurra två varv. För att göra det måste man lägga till två motorblock. Det första gör att roboten körde framåt som i steg 1, det andra svänger/snurrar. För att få roboten att svänga så måste man reglera längst ner på skärmen pilen till max höger/vänster. Sedan hur många grader den ska rotera, två varv = 1440°. Sedan laddar man ner det med hjälp av en USB sladd. För att få den att stanna exakt på linjen kan man dra ner på tempot lite och ändra graderna lite. Lite mer/mindre beroende på hur roboten gör. T.ex. om den svänger mer än 1440° så kan man ändra till kanske 1415°.

Steg 3: När jag nu skulle få roboten att svänga 180° runt en punkt, tog jag bort det andra blocket och så ändrade jag på styrreglaget så att roboten gjorde en svagare sväng.

Tips: 
Dra ner på tempot så kör roboten mer exakt och stannar på just den linje man vill. Robotens rotationer stämmer inte, de är bara hälften så mycket. Alltså om man skriver in 360° så snurrar roboten bara 180°. Grader = Hjulens rotation i grader, INTE grader i en sväng

Människan och deras språk

Människan och deras språk

Många säger att språket en del av ens identitet och jag håller verkligen med om det. Det tycker jag visar var man kommer i från vilket jag själv tycker är ganska viktigt. Sen tycker jag personligen att det är charmigt att bevara den dialekt som man är uppvuxen med, det visar på att man är en självständig och självsäker person som kan stå upp för att man exempelvis pratar skånska eller varför inte norrländska? Ifall alla människor ändrar dialekt efter vilken sociolekt de umgås med kommer det sluta med att hela Sveriges folk pratar näst intill likadant. Själv tycker jag inte att det är rätt att människan tänker så pass mycket på vad andra tycker. Vad tråkigt det skulle vara om alla i Sverige pratade likadant!

Kroppspråket tycker jag också visar en del av ens egna identitet. Är man en blyg och tillbakadragen person kanske man inte använder sitt kroppspråk lika mycket som en framåt och pratglad människa. Men personligen tycker jag att desto mer man använder sitt kroppspråk desto intelligentare är man. Jag tror att en smart arbetsman på ett kontor använder sitt kroppspråk betydligt mycket mer än en städare eller en servetris på en restaurang gör. Jag kan uppfatta det som att ifall man använder sitt kroppspråk mycket kan det visa på att man har ett stort ordförråd. Man uttrycker sig på flera sätt. Men det kan bli problem också genom att använda sitt kroppspråk för mycket. Man kanske visar med sina ögon att man inte alls ser förtjust i idén men att med händerna säger man “jättebra idé”. Vilka missförstånd det kan bli ifall man använder sitt kroppspråk fel men inte tänker på det, eftersom man använder sitt kroppspråk utan att tänka på det.

Med mina föräldrar, lärare, kompisar och stallkompisar har jag helt olika språk eftersom jag har många olika sociolekter. Jag pratar inte om samma saker med mina stallkompisar som jag gör med kompisarna i skolan. Mina ridkompisar skulle inte förstå vad jag menar ifall jag säger "ska vi gå till vår bänk?” Precis samma sak är det med mina föräldrar och lärare.

Avslutningsvis vill jag skriva att jag tycker det är tråkigt när man förändras så himla mycket beroende på vilka man umgås med. Att man inte kan stå upp för att man har den dialekten man är uppvuxen med. Eller att man inte kan prata om samma saker med sina föräldrar och sina lärare. Man kan säga att språket avgör vem man är, utan ett personligt sätt är det inte mycket kvar.

Egna NO frågor

1. Vilka tre olika sorters kolhydrater finns det? Förklara också var man kan hitta dem. E-C

2. Varför ska vi äta mycket pasta men inte så mycket socker även om båda är kolhydrater? C-A

3. På vilket sätt hänger cellandningen och fotosyntesen ihop? Vad är skillnaden mellan de? C

4. Vad heter det gröna ämnet som fångar upp solljuset som behövs för fotosyntesen? E