Buddhismen
Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. Buddha, den upplyste är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva. Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddhismen växte fram i norra Indien för ungefär 2 300-2 500 år sedan. Det gick till så att Buddhan Shakyamuni vandrade och några andra heliga män runt och berättade om läran. Under 200-talet före Kristus spreds Buddhismen i stora delar av Indien och Sri Lanka tillsammans med härskaren Ashoka. Under samma tid nådde Buddhismen Kina och några hundra år senare kom den till bland annat Korea och Japan.
Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande. Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.
"Buddha" är egentligen inget namn, utan en titel, som betyder "en som vaknat upp" eller "den uppvaknade", det vill säga en som vaknat upp inför verkligheten, en som vaknat upp ur okunnighetens sömn. Det var det han kallades och det sätt han själv beskrev sig på, efter sitt uppnående av upplysning: Buddha!
Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Korea.
Internet källor: http://www.stockholmsbuddhistcenter.se/buddhism_index.html Hämtad 31 Maj 2013
Klosterliv
Det finns både munkar och nunnor som bor i klostren, men dem bor inte tillsammans. När pojkar ska börja i skolan i t.ex. Thailand, Sri Lanka, Kambodja eller Kina som har buddismen i sina land, får dem två val, antingen får dem börja i vanlig skola och lära sig vad vi lär oss i Sverige men på deras vis, eller börja som munk i ett kloster och lära sig endast om sin egen religion.
Det behövs tre tillflykter som utförs på Pali vilket är ett språk från Indien för att bli en munk. Den första, som heter Vandana är en hyllning till mästaren. Efter den kommer Tisarana som består av 3 meningar och som sammanfattning betyder den att man söker Buddha och vad han lärt dig och gemenskapen som munkarna och nunnorna har. Den tredje heter Panca sila, och är buddismens budord (vilket betyder att även fast du inte bor i ett kloster ska du följa dessa 5 regler) och med den menar man att man lovar att varken döda, stjäla, vara otrogen, ljuga eller att dricka alkohol.
Vanliga buddister behöver följa Panca sila, men när du är munk/nunna lever du efter 5 ytterligare regler;
Inte äta efter klockan 12.
Att avstå att bevista tillställningar med dans, sång och musik eller teater.
Att inte använda parfym, smycken och kosmetiska medel.
Att inte använda en säng utan sova på en matta/sova på en bred säng (det är olika på olika ställen)
Att inte taga emot guld eller silver.
Munkarna och nunnorna ser inte detta som normer eller regler, utan strikta lagar, strängt förbjudet. Om du bryter någon av dessa lagarna måste du direkt lämna klostret/templet och återgå till att vara en ’‘vanlig’’ buddist. Munkarna och nunnorna behöver även gå ut och tigga var dag, det är så dem får sin mat.
Vad jag personligen tycker är väldigt intressant om buddhismens klosterliv är vad dem får äga i klostrena. Sina orangea dräkter och ett tygbälte att knyta om, en nål så dem kan laga saker o.s.v., en matskål, en rakkniv då dem alltid ska vara utan hår och en vattensil. Vattensilen blev jag nyfiken på när jag läste om den och fick veta att eftersom deras regler säger att man inte får döda, använder munkarna och nunnorna silen till att låta vattnet åka genom silen till munnen, så att ingen fluga eller så ska råka åka med.
Det finns även katolska kloster, som likhet ser man att klosterna ser ganska lika ut, munkarna och nunnorna har varsitt rum, sen ett tempel/kapell, matsal o.s.v. Det är också likheter att kvinnorna och männen inte bor i samma kloster och man måste gå med på löften för att kunna bli en del av klosterlivet. Den största skillnaden jag lade märke till är nog att i katolska klostret behöver man oftast ha fyllt 17 år för att kunna bo i kloster, men i ett buddhistiskt kloster kan du börja redan när du ska börja skolan.
Källor:
Buddhism högtider
Buddhistiska högtider brukar oftas firas när det är fullmåne, eller nymåne. Det har med Buddhas liv att göra. Upphovsdagarna hör ihop med många faser och under de dagarna brukar man fasta och besöka heliga tempel och klåster. Vesakfesten firas i Maj eller April för att fira ett minne av Sidharta Gautamas födelse då han blev en buddha. Asalha puja är en högtid vid början av regntiden i juli. Den kan även heta dharmadagen eftersom den handlar om Buddhas lära. Katrina är en högtid vid slutet av regntiden i Oktober eller november. Då gör människorna i Buddha dräckter till munkarna som hållit avskildhet i klostret under regntiden. Ullambana är en dag då man ger ris till själar som irrar runt och inte har fått ro.
Buddhistiska högtider bör utmärka sig för glädje och inspiration. Vad gäller de olika högtiderna, lyfter man fram vissa viktiga händelser i Buddhas liv och reflekterar över deras innebörd t.e.x hans upplysning, hans första undervisning, hans uppmaning att sprida undervisningen och hans uppgående i slutgiltiga nirvana.
Dharmadagen: Under denna dag minns vi tillfället då Buddha började undervisa och vad han undervisade. Buddhas lära står alltså i centrum. Man kan antingen ha en längre föreläsning eller recitation av någon viktig
text. Ofta har man en läsning från någon av de buddhistiska urkunderna (t.ex. palikanon) som relaterar till den aktuella händelsen. Dharmadagen firas under fullmånedagen i juli.
Sanghadagen: Sanghan är den andliga gemenskapen mellan alla som utövar Buddhas lära. Det finns olika nivåer av Sangha, från den upplysta gemenskapen till den stora Sanghan, av alla som följer Buddhas lära.
Denna högtid brukar vara mer social och fokusera på den inspiration och det stöd vi får av andra i den buddhistiska gemenskapen. Det händer att vi ger varandra presenter, men oavsett vad vi exakt gör gläder vi oss åt att vi finns, att Sanghan finns. Sanghadagen firas på fullmånedagen i november.
Parinirvanadagen
Under denna dag firar vi eller snarare minns och reflekterar över Buddhas bortgång eller uppgående i slutgiltigt nirvana. Den firas i februari.
Även om denna högtid är något mer samlad och allvarlig, är det ändå inget sorgset eller tungt över den. Buddhas död är en död som vilken annan, men samtidigt inte. Eftersom han uppnått upplysning eller nirvana, har han överskridit de tendenser som driver en människa till att återfödas. Vad som då händer kan vi inte riktigt föreställa oss och själv vägrade Buddha svara på denna fråga. Men det har antytts att historien är långt ifrån över vid en Buddhas död. (Med tanke på den kraft av medkänsla och visdom som en Buddha utvecklat, vore det konstigt om han bara skulle "försvinna".)
Döden väntar alla och det är något som buddhister är ganska måna om att reflektera över. Men det innebär inte att buddhister för den skull går omkring och hänger läpp eller deppar. Det märkliga är att det snarare leder till en större glädje och öppenhet – ja, rentav en lättnad – att reflektera över döden. Döden, som en del andra saker, är ju något av ett tabu i vårt samhälle och bär därför på en hel del uppdämd eller förträngd energi. Den kan alltså släppas fri om man på allvar försöker ta in och möta det oförståeliga faktum att vi alla skall dö.
Under denna högtid brukar vi även minnas alla som dött nyligen och önska dem väl på deras fortsatta vandring, hur den nu än ser ut.
Buddhisternas gud buddha dog då det var fullmåne, därför hedrar man nu hans död genom att ha en stor fest, när det är fullmåne. Buddhismerna fastar också innan de börjar med sina tradiotionella högtider, det kan ta en vecka eller faktiskt en hel månad. Varför fastar buddhister? Jo för som sagt dog deras heliga gud buddha, en dag då det var fullmåne. De fastar för att få kunna komma närmare sin gud buddha. Buddhister fastar också för att känna sig lidande och kunna förlåta sig själva.
Jämförelser: Kristendomen och Buddhismen
Kristna högtider: Vi kristna firar påsk, midsommar, julafton. Vi firar dem högtiderna eftersom det var dem dagarna Jesus försvann och kom tillbaka. Julafton firar för det var den dagen då Jesus föddes. Påsken firas för det var då Jesus dog. Midsommar är den heliga Johannes dag.
Kristendomen ser väldigt annorlunda ut jämfört med buddhismen. I buddhismen så firar man allt för att välkomna och hedra de döda, buddhismen handlar nästan bara om döden, man ska förbereda sig inför att dö. Kristendomen handlar om att man ska se vad som finns bakom döden. I kristendomen lever man också i nuet.
Olikheter mellan Buddha och Jesus.
Buddha var en indier och Jesus en Jude. Buddha var inte gudomlig, Jesus var gudomlig född i en riktig människokropp. Buddha trodde inte på någon gud, men Jesus var en gud.
Buddhismens Karma och Nirvana
Buddhismen handlar mycket om karma. Enligt buddhister är livet ett lidande och allt man gör i livet påverkar chansen att komma till Nirvana, bra eller dåligt handlande. Nirvana är när man dör och inte återföds. Om man gör mest dåliga saker i livet uppnår man inte Nirvana och blir återfödd. Som buddhist kan man välja den snabba och den långsamma vägen till att nå Nirvana. Man väljer den snabba vägen om man blir munk eller nunna. Man väljer den långsamma vägen om man inte blir munk eller nunna och är civil. Det betyder att man inte bara ägnar sig till goda handlingar men har försörjningsplikter. Hinduer tror också på karma och återfödelse men tror inte på Nirvana. Istället tror Hinduerna på att man går till helvetet eller himmelen för att skörda sina gärningar.
Det finns ett annat sätt att uppnå Nirvana. Den kallas det åttafaldiga vägen. I den åttafaldiga vägen så är det 8 punkter som man måste följa för att, uppnå Nirvana.
Man inser att karma är drivkraften bakom återfödelserna. Det kallas ”rätt åskådning”.
Man inser att begär, illvilja och våldsmentalitet är fel väg. Det kallas ”rätt sinnelag”
Man väljer bort ”fel tal”, som består av lögn, färtal, okvädande och onyttigt prat. Det kallas ”rätt tal”.
Man väljer bort ”fel handlande” som består av dödande, stöld och ett utsvävande liv. Det kallas ”rätt handlande”.
Man använder inte ”fel vandel” som består av bedrägeri, förförelse, spådomskonst och ocker.
Att man har ”rätt strävan” alltså att man lever med vaksamhet.
Att man har ”rätt vaksamhet”. Det betyder att man ska meditera fram till att allt är förgängligt.
Att man har ”rätt försjunkande” vilket innebär att man fyller sinnet med insikt om alltings obeständighet, man ska också en meditationsteknik som går ut på att man upphöjd känsla av frihet och döma livet.
Nummer 7 och 8 (meditationsteknikerna) är de viktigaste sakerna om den åttafaldiga vägen.
Även om buddhismen inte ser kvinnan som mindre intelligentare så är den gamla buddhismen full av negativa uttalanden mot kvinnan. Nunnor har fler regler än munken för att ställa nunnorna under munkarna. Vem som helst kunde bli en munk eller nunna om man inte led av en smittsam sjukdom eller var kriminell. Innan kunde man inte bli nunna. Nunnorna hade ändå lika mycket chans att komma till Nirvana som munkarna.
Buddhism döden
Kristna begravningar och buddhistiska begravningar ser helt annorlunda ut. En buddhist som är döende har möjlighet att själv välja vart han eller hon vill dö. Döden ska inträffa i ett enskilt rum och där ska det finnas ett bord med en vit duk, en avbildning utav Buddha, blommor, ljus och rökelser. En munk eller en nunna ska utföra en ritual samt läsa ur en buddhistisk skrift. Då döden bara är slutet på ett kapitel för dom så är denna processen väldigt viktig. Kistan är inte annorlunda än vid kristna begravningar. Inom buddhism så förs kroppen till ett kloster och där bränns det.
Hela begravningsceremonin sker i en lokal helt utan kristna anknytningar. Ett altare med ljus, rökelser, blommor och buddhistiska symboler står längst fram vid kistan. Ingen musik framförs live på buddhistiska begravningar. Vid kremeringen sjunger en samling av munkar heliga buddhistiska sånger. Efter begravningen så håller buddhisterna en minnesstund där dom fortsätter att läsa hela skriftelser. De sitter på golvet med filtar. De har brinnande ljus och äter en enkel måltid. Inom buddhismen anser man att minnesstunden är till för att verkligen tänka på den avlidne och därför ska den hållas så enkel som möjligt. Buddhisterna donerar ej organ och obduktion bör undvikas. Vid mord eller något liknande är det tillåtet att obducera en buddhist. Balsamering bör också undvikas om det inte är väldigt nödvändigt.
