onsdag 5 februari 2014

Kost & träning

Kost och träning

Jag har valt att fördjupa mig i kost och träning. När man styrketränar gör man det oftast för att bygga muskler och för att känna sig extra stark i kroppen. När man styrketränar så behöver man explosiv energi som ska verka snabbt. Ett exempel kan vara att äta druvsocker precis innan man ska lyfta 120 kg i bänkpress. Det man äter när man styrketränar är protein och de äter vanligt vis mycket mer protein än en “vanlig människa” som bara tränar för nöjetsskull gör. Det får de i sig genom att äta kvarg, ägg, keso, protein bars, proteinshakear och även andra mjölkprodukter. Och det äter man efter träningen för att bygga upp mer muskler.

När det gäller löpning så är det lite annorlunda tänk. Där vill man ha uthållig energi så att man orkar hålla igång ett par timmar i sträck. Ifall man exempel ska springa maraton eller något liknande. För återhämtning så är en banan väldigt bra, bygget upp musklerna och ger relativt snabb energi då den innehåller en massa fruktsocker. Så något bra att äta precis innan en löprunda är olika sorters gröt, havregrynsgröt, mannagrynsgröt, grahamsgröt med kanel osv. Då får man i sig massa långsamma kolhydrater som gör att du fortfarande har lite energi kvar vid mållinjen.

Men hur nyttigt är det egentligen att häva i sig en massa protein genom att dricka en shake efter träningen? Eller att dricka en Celsius innan träningen. Celsius är en slags energidryck som är full med vitaminer, som ska öka fettförbränningen under träningen och även göra att man på sikt får bättre kondition om man dricker en Celsius i samband med träning. Jag är tveksam på ifall jag tycker att det låter hälsosamt. För ifall man äter bra kost och rör på sig aktivt så är riskerna för vitamin och mineralbrist små. Det är snarare den stillasittande delen av befolkningen som har svårt att få i sig alla näringsämnen via kosten.

En annan fråga man kan ställa sig är hur ser bilden man får i huvudet av en styrketränare ut? För mig kommer en bodybuilder upp… Och det är tragiskt, inte konstigt att de som tränar känner en liten press på sig att vara extra muskulösa och även vara nerdränkta i olja. Samtidigt som jag tänker såhär, skulle jag inte sett bilder på överdrivet muskulösa styrketränare så skulle jag heller inte förväntat mig det. Men i och med att det finns bodybuilders så förväntar man sig nästan att “jo men han gymmar mycket så han är säkert jättemuskulös!!” Min åsikt om proteinpulver, celsius, bodybuilder och gym är att jag tycker att det är helt okej och normalt till en viss gräns men att det inte får bli för överdrivet och plastigt. Lätt hänt när man väl börjat med kosttillskott…


Väldigt bra föreläsning från en tidigare Victoria secret modell som jag inte ångrar att jag kollade på! http://www.youtube.com/watch?v=2-lGIpiBpwQ

Hämtad 23 januari.  

Hämtad 23 januari

Hämtad 23 januari

En träningsblogg som jag läser dagligen http://idamariaberg.myshowroom.se/

fredag 31 januari 2014

Branded translation 90-91

Sidan 90-91


Kapitel trettioåtta


Minnie Cooper kör inte en Mini Cooper. Hennes bil är en vit polo, och svänger in på besöksparkeringen bakom en Mondeo och framför en Yaris. Det är fyra människor i Mondeon, och två i Yarisen. Samtidigt som hon kör in Polon i en parkeringsficka är hon glad att se flera männiksorna söla nära bilarna som förmodligen väntar på att receptionen ska öppna.


Det är inte riktigt en byggnad, utan det är en av dem flyttbara sakerna som ser ut som de på festivaler och står på en asfalts yta utanför fängelsets grindar. Det är ramper vid båda sidorna och leder upp till dörrar som är stängda. Ordet IN är stencilerat på rälsen nära rampen och OUT på rälsen av den andra. Två fängelsekontor lutar ena sidan av IN skylten, rökning. Varken/inga blickar mot parkeringen som fylls upp.


För att besöka någon i fängelset behöver du ett besökskort. Minnie Cooper har inget eftersom att hon inte vet någon som är i fängelset. Hon vet en eller två personer som borde vara i fängelset, men det har inte med saken att göra. Hon vet att hon inte kommer att få åka igenom grindarna, men det är okej, hon behöver inte det. Allt hon behöver är en av Gav Wards föräldrar visar sig. Eller båda. Hon vet hur de ser ut eftersom att hon hade gott om tid att studera de i rättegången. Minnie hoppas att de kommer idag då det är den sjätte gången på sju dagar hon har kommit hit. Det är ett topp säkert fängelse: förr eller senare kommer någon lägga märke till henne.

Fem minuter före att receptionen är redo att öppna börjar besökare köra till rampen och en kö bildas. Minnie tittar från förarsätet, men känner inte igen något ansikte. Hon har nästan gett upp hoppet och behöva tillbringa en sjunde dag i vaka när en gammal röd Polo ställer sig i närheten. Förardörren öppnas och ut kommer Anna Ward, som bär pälsen hon bar till rättegången. Hon ser äldre ut.

onsdag 15 januari 2014

Boken oönskad

Författare Gemma Malley
Utspelar sig år 2140 i England
Huvudpersonerna är oönskade Anna och den nya oönskade Peter


Anna är en Oönskad, snart 15årig tjej som hatar sina föräldrar. Hon hatar dem för att de skapade henne. Hon hatar dem för att de gjorde henne till en Oönskad. Anna bor på Grange Hall, som är ett barnhem för Oönskade. De Oönskade blir här upplärda till att kunna bli anställningsbara för att jobba för de Önskade. Alla barn som bor på Grange Hall har bara ett namn, just för att de är Oönskade. Barnen är dock i alla åldrar och har alla blivit lämnade av sina föräldrar. Anna är trotsig. Hon vill inte riktigt följa reglerna, även fast hon vet att hon borde. Oönskade hade ingen rätt att äga ägodelar och speciellt inte en dagbok som Anna har. ( De ska helst inte kunna läsa eller skriva överhuvudtaget. )


Anna har bott på Grange Hall sedan hon var två och ett halvt år gammal. Hon är nu en perfekt och har mycket stort ansvar. När hon var yngre fick hon göra praktik hos en kvinna, Mrs. Sharp. Henne tyckte Anna om väldigt mycket. Dels för att hon var trevlig mot Anna, för att hon inte slogs och för att hon hade så mycket att berätta om sina resor. Mrs. Sharp är nämligen en riktig resare. Anna fick sin dagbok av Mrs. Pincent. Anna ser fram emot att lämna Grange Hall och bli anställd. Kanske få chansen att även hon få resa.




Långt liv innebär att man äter en slags medicin så att man inte kan åldras. Det är positivt för staten då de inte behöver betala för någon sjukvård. Väljer man att äta medicinen för långt liv kan och får man inte skaffa barn. Väljer man att inte ha långt liv så kan man skaffa barn men det är ett val som måste tänkas över.



Miljön på skolan verkar som en obehaglig och även obekväm miljö att leva i. Jag tycker att det verkar som att Anna inte vet hur den riktiga världen fungerar. Att hon är inlåst i en bubbla ( på institutionen ) märker man väldigt tydligt. Dock är det inte särskilt konstigt då hon varit på Grange Hall sedan hon var liten. Två och ett halvt år, och nu femton år. 

Maten på skolan verkar vara väldigt billig och enkel. Anna har klart och tydligt lärt sig att tycka om den. Man märker tydligast på Peter som är ny och tycker att maten är bedrövlig. 


Annas hemlighet
Peter och Anna
Annas självsyn



11 februari England



Peter passar inte in på Grange Hall, han viskar på lektionerna och accepterar inte att han heter Oönskade Peter.



Annas stora hemlighet är hennes dagbok och även att hon har ett födelsemärke som liknar en fjäril. När hon kom till Grange Hall sa Mrs. Pincent att hennes födelsemärke liknade en mal och att den visade att hon var Oönskad. När Peter sa "du har en fjäril på magen" den natten vid hennes sängkant så blev Anna förnedrande, väldigt irriterad och även misstänksam. Hur kunde han veta att Anna hade en fjäril som födelsemärke på magen? 

Samma kväll då han satt på hennes sängkant sa han att han kände hennes föräldrar och att de ville att han skulle prata med Anna. Hon trodde inte på Peter. Hennes föräldrar sitter i fängelset. Sedan sa Peter att Mrs. Pincent var ond och att Anna behövde lämna institutionen. 



Grange hall byggdes 2070 och är som ett förvaringsställe för Oönskade. Personalens plan var att omvandla Oönskade till effektiva och bra arbetare vid ung ålder.

Anna har inte talat med sin far på fjorton år.

Mrs. Pincent har inte mycket känslor för de Oönskade. Hennes plan är att ge Peter mycket kärlek och göra så att han mer eller mindre trivs. Hennes plan lyder sedan att hon ska svika honom så att han aldrig kommer kunna lita på en människa igen. Jag tycker att det låter fruktansvärt tragiskt och taskigt, dock tror jag inte att hon kommer lyckas med Peter då han verkar vara smart. Mrs. Pincent ger sig inte lätt.

söndag 15 december 2013

Kondomlabb

Datum: 15-10-2013

Namn: Rea - Kondom Sandra Strömbacka

Syfte: Att ta reda på vilken kondom som var bäst när det gäller smak, lukt och hållbarhet. 
Material: Olika sorters kondomer, en ”penis”, vatten från en vattenslang och ett tidtagarur.
Utförande: Vi testade hållbarhet genom att fylla en kondom med vatten och även luft. Sedan kollade vi vilken smak som höll bäst, vilka som luktade mest och längst, vilket glidmedel som fungerade bäst och även vilket paket som var enklast att öppna.

Utförande: Vi började med att få två kondomer av tre olika sorter, så att vi totalt fick sex stycken kondomer. Vi utformade en tabell där vi bestämde vad vi skulle testa kondomerna på. Min grupp började med att kolla på utseendet och lukten, hur luktade dom och hur såg de ut. Även hur lätt/svårt det var att öppna förpackningarna. När vi hade gjort det på alla kondomerna testade vi hur mycket kondomen kändes genom att spänna den över en liten del av fingret för att sedan gnugga ett annat finger både på och utanför kondomen. Vi gjorde det mest för att kolla hållbarheten.
Nu var det dags för att se hur lång och stor kondomen kunde bli, så vi började blåsa in luft i den. Så fort man började blåsa så startade vi tidtagaruret och den kondomen sprack så stoppade vi tiden och började då att jämföra. När vi testat alla kondomers hållbarhet var det dags att mäta hur mycket vatten som fick plats i kondomen. Det gjorde vi genom att använda en vattenslang som vi startade tillsammans med tidtagaruret och stoppade det när kondomen gick sönder.
 
Resultat:

Vatten: Knotter 47 sekunder - thin 43 sekunder

Luft: Choklad 49 sekunder  - Blåbär 47 sekunder


Slutsats: Enligt vårt test var kondomen Thin bäst i test. Av alla kondomer som var med i testet skulle jag rekommendera denna då den var både tunnast, höll näst mest vatten, var mest elastisk och var lättast att rulla på. Dock är det så att storleken inte passar alla, och de personer som kondomen inte passar skulle jag rekommendera, enligt detta test, choklad. Dock luktade/smakade choklad inte så mycket som de påstod vilket är ett litet minus.
Det fick plats väldigt mycket vatten i kondomerna vi testade och man brukar väl inte få cirka tre liter i utlösning? Även med luft blev dem väldigt stora, så att om man har lite luft i kondomen så händer det förhoppningsvis ingenting. Vissa var lätta att öppna och andra lite svårare men det var ingen som var ”omöjligt svår”. Smakligt sätt höll det väldigt dåligt eftersom smaken sitter nog på kondomen och vi har märkt att när man ska dra över kondomen så drar man även bort smaken. Den ena var lätt att öppna (mint) och den andra (blåbär) inte så jättelätt.

Felkällor: Eftersom vi bara är människor och skulle ta bort kranen från kondomen när den hade spruckit kom det lite för mycket vatten i kondomen. Även tiden kan ha bilvit lite fel då man inte kan tajma det exakt. Sedan när vi skulle undersöka vilken som kunde rymma mest luft så är vi bara människor och kunde inte blåsa in exakt lika mycket luft två gånger. Vi är som sagt inga maskiner som är extremt exakta men vi försökte få till det på ett ungefär.

tisdag 19 november 2013

Jämförelse mellan kristendomen och hiduismen

Hinduismen & Buddhism


Syftet med den här texten är att jag ska visa mina kunskaper inom religionskunskap. I texten skriver jag om Hinduismen och Buddhismen, och dessas samspel med samhället. Men jag gör även en jämförelse mellan de båda religionerna och de monoteistiska religionerna det vill säga Kristendomen, Judendomen och Islam.

Hinduismen
Hinduismens historia:
Hinduismen är en mycket gammal religion med sitt ursprung i Indien, kallas även indiernas tro. Hinduismen är idag en av de fem världsreligionerna och har flest utövare i Sydasien. Hinduismen har långsamt vuxit fram ur mycket gammal indoeuropeisk kultur. Runt 1500-talet f.kr.vandrade ett krigarfolk, Arierna, in i Indien från Kaspiska havet och både påverkade och påverkades av urinvånarna. Ur de båda kulturerna växte sedan den religion vi idag kallar hinduism fram. Ända sedan dess har det ständigt tillkommit nya religiösa tankar men utan att man tappat de gamla.

Tron:
Hinduismen är en mycket tolerant tro vilket har lätt till många olika tolkningar och sätt att

utöva hinduism. Enligt grundsynen utgår allt från en gud även om tron är polyteism (tro med flera gudar). Den högsta gudomligheten är vad man skulle kunna kalla abstrakt. Denne är Brahman som är världssjälen och finns i allt utan att vi ser det. Brahman är en gud utanför tid och rum och utan varken kön, form eller personlighet. Enligt grundtron tillber man och offrar till många olika gudar beroende på vad man ber om, t.ex. om du ber om kunskap ber du kunskapen och vishetens gudinna Saraswati.


Det finns även religiösa inriktningar, vilka i många fall är mycket lika sekter, som väljer att rikta in sig på en gud såsom den enda. Den vanligaste inriktningen är krishnaitiska som dyrkar en av guden Vishnus uppenbarelseformer Krishna. Men det finns också bl.a. vaishnaiterna som dyrkar den upprätthållande guden Vishnu och Shivaiterna som dyrkar förstörelsens gud Shiva. En annan stor del av hinduismen är karman, lagen om orsak och dess verkan. Karman uttrycker dharma, lagen om vad som är rätt och fel. Dharma används för att tala om för människor hur de ska leva både socialt och religiöst. Hinduerna tror att livet är ett kretslopp där alla varelser återföds. Hur du återföds bestäms av din karma, det vill säga måttet av dina bra och dåliga handlingar. Det varje hindu strävar efter är befrielse, en förening med det gudomliga som gör att du slipper återfödsel. Du återföds in i ett visst kast, på indiska ”jati”, kast är samhällsgrupper som en person tillhör från födseln. Vilket kast du är född till bestämmer enligt traditionen vilket yrke du ska ha, hur du ska leva och även vem du har rätt att gifta dig med. Beroende på vilket kast du är född i har du även vissa skyldigheter och rättigheter. Idag finns det över 3000 grupper som alla har utvecklats ur de fyra ursprungliga kasterna. I de fyra kasterna var brahminer och präster den högsta, och därefter adel och krigare, följt av köpmän och sist arbetare. Kastsystemet har hittats redan i vedalitteraturen vilket är den äldsta indiska skrift som uttrycker religion.


Många hinduiska skrifter är skrivna på det gamla indiska skriftspråket sanskrit. Viktiga

skrifter är bl.a. Ramayana och Mahabharata där det berättas om gudarna, demoner och hjältar. Purana är texter som handlar om skapelsen, olika gudar och kungar. Även de gamla vediska skrifterna om religionen är viktiga. I dessa ingår t.ex. upanishaderna där det äldsta hinduiska tänkandet står skrivet. Idag utövas hinduism huvudsakligen genom andakt och bön i hemmet eller i templen. Morgonbönen anses vara ett mycket viktigt moment där offer av blommor och frukt är ett vanligt inslag. Det finns även många religiösa högtider bland annat Diwali, ljusfesten som firas till minne av guden Ramas återvändande från exil. Man brukar säga att Diwali motsvarar vårt nyår. Hinduismen förkunnar icke-våld och respekt för allt som är levande vilket betyder att många hinduer är vegetarianer. Allt liv är heligt och en del av världssjälen.

Buddhismen
Buddhismens historia:
Buddhismen är en annan av de fem världsreligionerna, denna har sitt ursprung i hinduismen. Buddhismens grundare är Siddharta Gautama, Buddha. Siddharta var en hinduisk prins som levde 560-480 f.kr. i nordöstra Indien på gränsen mot Nepal. Siddharta föddes ur sin mors högra höft och det visade sig genast att han var något speciellt. Efter att ha fått se döda och sjuka bestämmer sig Siddharta för att hjälpa folket att hitta en väg ut ur lidandet. Detta följdes för Siddhartas del av sju års sökande. Men ingenting gav honom svar på frågan om vägen ut ut lidandet. Han bestämde sig då för att avstå från allt, men att plåga sin kropp gav honom inte svaret. Därför satte sig Siddharta under ett fikonträd för att meditera. Efter 49 dagars mediterande fann han svaret, lidandet beror på att människor aldrig är nöjda med det de har och därför upphör aldrig lidandet. Han blev då en buddha (upplyst). Buddha dör men med hans många lärjungar lever budskapet vidare. Kungar som trodde på buddhas lära använde sin makt för att sprida budskapet vidare och så småningom bildades det en helt ny tro utifrån buddhas lära, buddhismen.


Tron:
Buddhismen säger att ett personligt jag egentligen inte finns utan bara en kombination av

själstillstånd som bryts upp vid döden och bildar ett nytt jag. Vem jag blir i nästa liv bestäms precis som i hinduismen av karma. Målet är att komma till nirvana, där alla begär är utsläckta. Utvägen ur lidandet (återfödseln) är den åttafalldiga vägen, som för dig till insikt och sedan nirvana. Denna består av rätt tro, rätt liv, rätt strävan, rätt tänkande och rätt försjunkande. Fyra personlighetsdrag är centrala och dessa är välvilja, medlidande, glädje och besinning. Förbudet att döda är därför viktigt. En viktig del av buddismen är munklivet då man ägnar all sin tid år att leva rätt och meditera. Vinaya om är en av huvuddelarna i de så kallade tre korgarna (Tripitaka) styr hur du ska leva som munk. De andra två delarna är suttas som innehåller läran i predikningar och samtal, det vill säga sådant buddha (siddharta) skall ha sagt, samt abhi-dhamma med den buddistiske läran. Tripitaka är buddismens viktigaste skrifter. Det finns olika riktningar inom buddhismen, Hinayana som fokuserar på den åttafaldiga vägen. Mahayana där man väljer att inte komma till nirvana utan återföds för att hjälpa andra att nå nirvana. Tibetansk buddhism där kloster är viktiga och man fokuserar på meditation samt Zenbuddhism som bygger på att meditera för att få en insikt om livet och gud.

De olika inriktningarna förekommer främst på olika ställen i Sydostasien men har på senare tid blivit något vanligare även i Europa. Högtider inom buddismen ser olika ut inom olika inriktningar men de högtider som firar händelser i buddhas liv firas av alla . De viktigaste högtiderna inom buddismen är Vesak (till minne av buddhas födelse) och Kathina (en rit som utförs under flera månaders tid där en stor del är meditation).


Jämförelse:
De båda religionerna har en mycket viktig grundtanke gemensam nämligen att man
tror på reinkarnation (återfödsel) och att det är en individs karma som avgör hur nästa liv ser ut. Karman ser dock olika ut inom hinduism och buddism. Inom hinduismen är själen bestående och karman det som bestämmer till vilken kropp din själ ska återfödas i nästa liv. Medan karma i buddhismen är det som bestämmer i vilken person eller form du skall återfödas, dvs inom buddhismen är inte själen bestående. Befrielse är viktig i båda religionerna. Vägen dit ser dock olika ut inom de båda religionerna. Inom Hinduismen pratar man om att de tre huvudsakliga vägar till befrielse är rätta handlingar, kunskap och genom att älska och dyrka gudarna. I buddhismen når du befrielse endast genom att inte vara fäst vid något i livet, inte ha några begär. Det är detta som har lett till att det är vanligt med munkar inom buddismen och inte inom hinduismen. Munkarna äger ingenting utan fokuserar endast på att finna sin inre gud. En viktig skillnad mellan religionerna är att hinduismen är en polyteistisk religion med många gudar medan buddhismen är vad som kallas en ateistisk religion, en religion utan gud. Istället för att tillbe en gud tillber buddisterna sin skapare, profeten Buddha. Hur man utövar de båda religionerna är dock förhållandevis lika, man ber i hemmet eller i templen. Meditation är en mycket viktig del inom båda religionerna.
 
En viktig skillnad mellan de två religionerna och de monoteistiska religionerna,
judendomen, kristendomen och islam är just synen på gud. I de monteistiska religionerna är det av stor betydelse att det bara finns en gud. Monoteistisk betyder just det, tro på en gud. En annan viktig skillnad är att dessa religioner inte tror på reinkarnation eller en cyklisk tideräkning. Men om man tittar på skapelseberättelser och berättelser om profeter finns det många likheter. Man har hittat uråldriga grottmålningar som visar att ända tillbaka till ursprungsmänniskan kan man hitta spår av gudadyrkan. De gamla Egypterna hade även de sina gudar och likaså hade vi i norden asagudarna. Vad detta visar är att vi människor har behov av att ha en gud. Vi behöver något som förklarar allt det vi har svårt att förstå, t.ex. skapelsen. Därför är det inte konstigt att det i alla religioner utom buddhismen finns någon slags skapelsehistoria. I de monoteistiska religionerna var det gud som skapade jorden och inom många av hinduismens olika inriktningar var det guden Brahma. Gemensamt för alla religionernas profeter och gudar är att det alltid är något märkvärdigt med dem. Det växte lotusblommor i Buddhas fotsteg, Jesus mor var en gravid oskuld och den hinuiska guden Brahman har fyra armar. Till stor del handlar detta om symbolik. Lotusblomman står för lycka, vilket kan tolkas som att Buddha förde med sig lycka. Sex ses till viss del som en synd inom Kristendomen och att Jesus är född av någon som anses ren är därför bra. Brahman har fyra armar som symboliserar väderstrecken. Men kanske är de också annorlunda just för att de ska vara mer trovärdiga som högre stående och lättare för oss att tro på. Har man fyra armar eller kan gå på vatten måste man ju vara något särskilt.
Man ansåg att de lägre kasten blev såpass diskriminerade att kastsystemet nu är förbjudet. Religionerna hjälper till att forma människors värderingar och åsikter vilket självklart påverkar politiken och lagarna. Ett exempel är abort som är förbjudet i många länder, inte enbart av religiösa skäl men det finns ett tydligt samband mellan motståndsrörelsen och religiositet. I Europa så är t.ex. de länder som förbjuder abort även de länder med många djupt religiösa, länder som Polen och Irland. Vissa menar på att bibeln förbjuder abort. Religion påverkar i högsta grad även etikett och normer, i de buddhistiska samhällena är det t.ex. en norm att man låter en munk sitta ner på bussen. Religion påverkar också vilka högtider vi firar, vad vi äter och hur vi arrangerar bröllop och liknande. Detta påverkar därför ett lands industri. I ett islamistiskt land är t.ex. alkoholförsäljningen låg eftersom religionen förbjuder drickande av alkohol. Av samma anledning är julgransförsäljningen högre i länder där många firar jul, dvs. länder där många är kristna.
 
Det är inte bara samhället som blir påverkat av religion utan också tvärtom, samhället
påverkar våra religioner. Samhället gör i många fall att man måste kompromissa med religionen. Det kan t.ex. vara svårt som muslim att utföra alla sina bönetillfällen om man bor i ett icke islamistiskt land och det finns religioner som uppmuntrar mångifte, vilket inte är tillåtet i många länder. Många högtider placerar man så att det ska bli mer praktiskt. För att företag skall kunna planera sin verksamhet lägger man t.ex. högtiderna på ett speciellt datum, gärna över en helg. Trotts att det ofta inte är då de egentligen skulle firas enligt ursprunget. Även vetenskapen påverkar religionen, t.ex. så tror färre på religionens skapelseberättelse när det finns en annan teori som t.ex. Darwin och ”läran om arternas uppkomst genom naturlig selektion”.


Slutsats: Under arbetet med den här texten har jag insett att hinduismen och buddhismen är två mycket komplexa religioner. Det skulle ta flera år för mig att skriva en text som skulle beskriva religionerna i sin helhet. Kort sagt kan man säga att det är två religioner som bygger på den inre styrkan och helt enkelt att vara en god person. Hinuismen är en polyteistisk religion som i stor del bygger på en cyklisk tideräkning som styrs av karma. Buddhismen bygger även den på den cykliska tideräkningen och reinkarnation som styrs av karma. Buddhismen är dock en atheistisk religion med Buddha som sin profet. Både Hinduismen och Buddismen har också påverkats av samhället. En religion påverkas av samhället när den tilltalar för få människor och därför måste göra kompromisser för att locka fler anhängare, det är ofta så som nya grenar bildas. Inom buddismen finns det två inriktningar den stora och den lilla vagnen. den stora vagnen är ett exempel som bildades eftersom folket tyckte att den tidigare tron var för strikt. Religioner påverkar alltså samhället om de är starka medan om de är svaga så blir de istället påverkade av samhället.  I min jämförelse mellan de fem världsreligionerna har jag insett att människor världen över egentligen inte är så olika och att det är samma sak med våra religioner, de är mer lika än vad vi tror.


Sandra Strömbacka


Källor:


2013-10-09


2013-10-19


2013-10-19


2013-10-20

2013-10-21

tisdag 12 november 2013

Filmen - ingen riktigt våldtäkt

Filmen - ingen riktig våldtäkt

Jag tycker personligen att det var ett klart och tydligt exempel på en riktig våldtäkt. Mina argument till det är att killarna höll fast henne i både handlederna och hennes ben. Ifall hon skulle vilja ha sex med tre killar samtidigt skulle hon visat det och då skulle dem väl inte behövt hålla fast henne för att få henne att överhuvudtaget stanna i rummet? Det är bara sådant killarna skulle gjort ifall det verkligen behövdes vilket det tydligen gjorde. Vilket är fakta som stödjer mitt argument. Ulrika Rogland - åklagare och specaliserad på sexualbrott. Hon säger att hon märker hur en riktig våldtäkt skiljer sig från bilden många har på hur en våldtäkt “ska vara”. Många tänker att en våldtäkt är ifall man blir överfallen på gatan. Men det kan också vara att man berusad följer med någon hem som man kanske tycker om lite grand, börjar kyssas men att det sedan går över gränsen till sex trots att man själv inte vill. Då tycker många att man kanske nog var med på det och att det inte är något som ska anmälas. Lotti Hellström, läkare vid Karolinska, säger att ifall någon gör minsta lilla sexuellt mot dig som du inte ville och att den andra visste att du inte ville så räknas det som ett brott.

Mitt andra argument är att killarna hotade med att sprida nakenbilder som tagits under ingripandet den kvällen. Troligen var det en av de tre killarna som höll fast henne. Saga som tjejen hette sa nej och försökte visa att det inte var okej det som hände ett par gånger i låg samtalston vilket killarna låtsades inte lägga märke till.

Självklart finns det alltid dem som tycker annorlunda vilket man ska respektera, alla har ett olikt tänkande på frågor kring våldtäkter. Deras argument mot att det filmen visade inte var en riktig våldtäkt kan vara att tjejen i filmen var berusad och lättklädd på en fest. Och även att hon följde med frivilligt in i rummet från första början. Men då måste jag bara påpeka att de verkligen har fel! För att börja en diskussion har jag nu tre stycken argument, mitt första är att hon ville från början när hon var med den killen hon gillade och hade känslor för men när det kom in två andra killar i rummet så ville hon inte längre. Hon kände sig inte bekväm längre, hon blev helt passiv i hela den ynka lilla kroppen och det började rinna tårar genom hennes isblå ögon. Att en tjej eller kille blir passiv och orörlig och bara ligger när sådant här händer är en väldigt vanligt sätt att reagera. Detta är fakta som stödjer mitt argument om varför hon bara ligger utan att visa några större motstånd. Hon hade ingen aning om att det skulle komma fler killar inklampande genom dörren. Mitt sista argument är att man ska både kunna klä sig hur man vill och även dricka alkohol utan att något sånt här ska inträffa.


tisdag 5 november 2013

Planka till låt på musiken

F C G D

INTRO

2x [vers] Jag tänker på dig
Varje dag
Som om det vore bra
För mig

[brygga] Allt som jag vill ha, är att det ska bli bra

[refräng] (F)Utan dig...
(C) känns det tomt
(G) Var....för
(D) ska.... allt vara så dumt?
(F) Någonting
(C) som jag önskar mig
(G) Är att.....
(D) få vara med dig

2x [vers 2] Jag behöver dig
Varje dag
För det vore bra
 för mig

[ Brygga ] Alla som jag vill ha, är att det ska bli bra 2x
[Refräng ] (F) Utan dig... (C) känns det tomt
Varför ska allt vara så dumt?
Någonting som jag önska mig
Är att få vara med dig

OUTRO

Intro
Vers x2
Brygga
Refräng
Vers x2
Brygga
Refräng x2
Outro