Kondomlabb

Datum: 15-10-2013

Namn: Rea - Kondom Sandra Strömbacka

Syfte: Att ta reda på vilken kondom som var bäst när det gäller smak, lukt och hållbarhet. 
Material: Olika sorters kondomer, en ”penis”, vatten från en vattenslang och ett tidtagarur.
Utförande: Vi testade hållbarhet genom att fylla en kondom med vatten och även luft. Sedan kollade vi vilken smak som höll bäst, vilka som luktade mest och längst, vilket glidmedel som fungerade bäst och även vilket paket som var enklast att öppna.

Utförande: Vi började med att få två kondomer av tre olika sorter, så att vi totalt fick sex stycken kondomer. Vi utformade en tabell där vi bestämde vad vi skulle testa kondomerna på. Min grupp började med att kolla på utseendet och lukten, hur luktade dom och hur såg de ut. Även hur lätt/svårt det var att öppna förpackningarna. När vi hade gjort det på alla kondomerna testade vi hur mycket kondomen kändes genom att spänna den över en liten del av fingret för att sedan gnugga ett annat finger både på och utanför kondomen. Vi gjorde det mest för att kolla hållbarheten.
Nu var det dags för att se hur lång och stor kondomen kunde bli, så vi började blåsa in luft i den. Så fort man började blåsa så startade vi tidtagaruret och den kondomen sprack så stoppade vi tiden och började då att jämföra. När vi testat alla kondomers hållbarhet var det dags att mäta hur mycket vatten som fick plats i kondomen. Det gjorde vi genom att använda en vattenslang som vi startade tillsammans med tidtagaruret och stoppade det när kondomen gick sönder.
 
Resultat:

Vatten: Knotter 47 sekunder - thin 43 sekunder

Luft: Choklad 49 sekunder  - Blåbär 47 sekunder


Slutsats: Enligt vårt test var kondomen Thin bäst i test. Av alla kondomer som var med i testet skulle jag rekommendera denna då den var både tunnast, höll näst mest vatten, var mest elastisk och var lättast att rulla på. Dock är det så att storleken inte passar alla, och de personer som kondomen inte passar skulle jag rekommendera, enligt detta test, choklad. Dock luktade/smakade choklad inte så mycket som de påstod vilket är ett litet minus.
Det fick plats väldigt mycket vatten i kondomerna vi testade och man brukar väl inte få cirka tre liter i utlösning? Även med luft blev dem väldigt stora, så att om man har lite luft i kondomen så händer det förhoppningsvis ingenting. Vissa var lätta att öppna och andra lite svårare men det var ingen som var ”omöjligt svår”. Smakligt sätt höll det väldigt dåligt eftersom smaken sitter nog på kondomen och vi har märkt att när man ska dra över kondomen så drar man även bort smaken. Den ena var lätt att öppna (mint) och den andra (blåbär) inte så jättelätt.

Felkällor: Eftersom vi bara är människor och skulle ta bort kranen från kondomen när den hade spruckit kom det lite för mycket vatten i kondomen. Även tiden kan ha bilvit lite fel då man inte kan tajma det exakt. Sedan när vi skulle undersöka vilken som kunde rymma mest luft så är vi bara människor och kunde inte blåsa in exakt lika mycket luft två gånger. Vi är som sagt inga maskiner som är extremt exakta men vi försökte få till det på ett ungefär.

Filmen - ingen riktigt våldtäkt

Filmen - ingen riktig våldtäkt

Jag tycker personligen att det var ett klart och tydligt exempel på en riktig våldtäkt. Mina argument till det är att killarna höll fast henne i både handlederna och hennes ben. Ifall hon skulle vilja ha sex med tre killar samtidigt skulle hon visat det och då skulle dem väl inte behövt hålla fast henne för att få henne att överhuvudtaget stanna i rummet? Det är bara sådant killarna skulle gjort ifall det verkligen behövdes vilket det tydligen gjorde. Vilket är fakta som stödjer mitt argument. Ulrika Rogland - åklagare och specaliserad på sexualbrott. Hon säger att hon märker hur en riktig våldtäkt skiljer sig från bilden många har på hur en våldtäkt “ska vara”. Många tänker att en våldtäkt är ifall man blir överfallen på gatan. Men det kan också vara att man berusad följer med någon hem som man kanske tycker om lite grand, börjar kyssas men att det sedan går över gränsen till sex trots att man själv inte vill. Då tycker många att man kanske nog var med på det och att det inte är något som ska anmälas. Lotti Hellström, läkare vid Karolinska, säger att ifall någon gör minsta lilla sexuellt mot dig som du inte ville och att den andra visste att du inte ville så räknas det som ett brott.

Mitt andra argument är att killarna hotade med att sprida nakenbilder som tagits under ingripandet den kvällen. Troligen var det en av de tre killarna som höll fast henne. Saga som tjejen hette sa nej och försökte visa att det inte var okej det som hände ett par gånger i låg samtalston vilket killarna låtsades inte lägga märke till.

Självklart finns det alltid dem som tycker annorlunda vilket man ska respektera, alla har ett olikt tänkande på frågor kring våldtäkter. Deras argument mot att det filmen visade inte var en riktig våldtäkt kan vara att tjejen i filmen var berusad och lättklädd på en fest. Och även att hon följde med frivilligt in i rummet från första början. Men då måste jag bara påpeka att de verkligen har fel! För att börja en diskussion har jag nu tre stycken argument, mitt första är att hon ville från början när hon var med den killen hon gillade och hade känslor för men när det kom in två andra killar i rummet så ville hon inte längre. Hon kände sig inte bekväm längre, hon blev helt passiv i hela den ynka lilla kroppen och det började rinna tårar genom hennes isblå ögon. Att en tjej eller kille blir passiv och orörlig och bara ligger när sådant här händer är en väldigt vanligt sätt att reagera. Detta är fakta som stödjer mitt argument om varför hon bara ligger utan att visa några större motstånd. Hon hade ingen aning om att det skulle komma fler killar inklampande genom dörren. Mitt sista argument är att man ska både kunna klä sig hur man vill och även dricka alkohol utan att något sånt här ska inträffa.

Robotdagbok 4

Trycksensor - registrera tryck

Denna veckan skulle vi lära roboten att registrera tryck. Jag tror att roboten kommer att köra framåt tills den krockar med något när den gör det kommer den att backa istället.

Steg 1: Monterade vi ihop en arm som bestod av två olika delar. Dels själva delen som skulle registrera trycket och sedan delen som skulle sitta fast i roboten. Efter det programmerade vi den till att köra rakt, man ställde in "obegränsat" fram tills att den stötte på något, då stannade den en liten stund för att sedan backa en liten bit. 

Programmeringstips: Det är viktigt att man inte glömmer att sätta dit ett moment som sa att roboten att den skulle stanna när trycksensorn trycks in. Men först sätta roboten på "obegränsat". Tänk på att ha det lilla hjulet så att det pekar rakt fram.

Robotdagbok 3

Vi inledde veckan med att göra ”räddningsuppdraget” som gick ut på att man skulle rädda

Christer Fuglesang (en liten legogubbe) som hade fastnat på en ö någonstans i rymden. Man skulle rädda honom genom att köra roboten så nära ”Christer” som möjligt. Körde roboten för långt så puttade man omkull honom och då föll han ner i ett hav av syra så man fick vara väldigt noga och försiktig. 

Uppdraget på onsdagen var att testköra roboten, anteckna och mäta hur mycket man ville. Sedan på fredagen fick vi reda på vilket avstånd Fuglesang skulle stå på. I vårt fall blev det 143 cm och efter 20 minuter skulle vi köra.

Här kan du se hur det gick för mig Julia och Elise på fredagen. http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Fx6KjIqsqn0

Vi använde ett vanligt körblock som vi ställde in på 2 rotationer och 56 i styrka för att få roboten att kunna stanna lättare så att den inte körde omkull Christer. Vår robot var cirka en eller två centimeter från han så vi lyckades väldigt bra med vår programmering. 

 

Tips: Använd dig av dina stödanteckningar. Kör INTE för snabbt för när roboten ska stanna så åker den fram och sen tillbaka en liten bit. Kör den så för snabbt och nära så välter den stackars lilla Christer.

Robotdagbok 2

Kör i fyrkant

Steg 1: Jag tror att roboten kommer köra framåt en viss längd roboten kommer sen att svänga åt det ena eller det andra hållet. Denna sekvens kommer sen att loppas.

Steg 2: För att få roboten att köra i en perfekt kvadrat så behöver man ändra svängarna så att de blir exakta. Vi kom fram till att om man väljer att den ska räkna i antalet grader hjulen snurrar så behöver den 160 för att göra en 90° sväng. Man behöver inte ändra på ”köra rakt fram” blocket eftersom den kommer att köra i en kvadrat oavsett hur stor kvadraten är.

Programmeringstips: Det är viktigt att man inte kör roboten för snabbt och att den kör lika snabbt i alla svängar så att den svänger så mycket som man vill att den ska göra.

Robotdagbok 1

Idag har jag installerat programmet för att kunna programmera våra robotar. Snart så ska vi bygga dem och det verkar väldigt rolig. För att göra denna processen ännu roligare har jag döpt min robot till Findus. När jag jobbar med detta och skriver dagboken ska jag tänka på att ta mycket bilder och filmer för att kunna reflektera bättre, så att de som inte vet någonting om vårt robotprojekt förstår vad vi menar och var som händer.

Uppdrag 1. Kör framåt.

Steg 1: Vi skulle få roboten att köra framåt. När man ska börja så öppnar man på programmet Mindstorms och för att köra framåt så lägger man till ett "motorblock" längs upp till vänster med kuggjul på som betyder kör framåt. Sedan laddar man ner det till roboten med hjälp av en USB-sladd.

Steg 2: Vi skulle få roboten att köra framåt och sedan snurra två varv. För att göra det måste man lägga till två motorblock. Det första gör att roboten körde framåt som i steg 1, det andra svänger/snurrar. För att få roboten att svänga så måste man reglera längst ner på skärmen pilen till max höger/vänster. Sedan hur många grader den ska rotera, två varv = 1440°. Sedan laddar man ner det med hjälp av en USB sladd. För att få den att stanna exakt på linjen kan man dra ner på tempot lite och ändra graderna lite. Lite mer/mindre beroende på hur roboten gör. T.ex. om den svänger mer än 1440° så kan man ändra till kanske 1415°.

Steg 3: När jag nu skulle få roboten att svänga 180° runt en punkt, tog jag bort det andra blocket och så ändrade jag på styrreglaget så att roboten gjorde en svagare sväng.

Tips: 
Dra ner på tempot så kör roboten mer exakt och stannar på just den linje man vill. Robotens rotationer stämmer inte, de är bara hälften så mycket. Alltså om man skriver in 360° så snurrar roboten bara 180°. Grader = Hjulens rotation i grader, INTE grader i en sväng

Egna NO frågor

1. Vilka tre olika sorters kolhydrater finns det? Förklara också var man kan hitta dem. E-C

2. Varför ska vi äta mycket pasta men inte så mycket socker även om båda är kolhydrater? C-A

3. På vilket sätt hänger cellandningen och fotosyntesen ihop? Vad är skillnaden mellan de? C

4. Vad heter det gröna ämnet som fångar upp solljuset som behövs för fotosyntesen? E

Vi gör tre olika estrar

Syfte: Vi ska framställa 3 estrar och se vad de luktar.

Material: Sex st provrör, fyra bägare, tre syror ättiksyra, acetylsalisylsyra och smörsyra. 2 alkoholer: metanol och etanol. Svavelsyra.

Genomförande: Häll ca två centimeter alkohol i ett provrör och två centimeter syra i ett annat. Enligt tabell nedan. Blanda dessa två i en bägare och tillsätt några droppar svavelsyra ( Jenny! ) Låt stå cirka tio minuter och häll sedan blandningen i en bägare med kallt vatten. Lukta!

Resultat: Genom att blanda en alkohol med en syra så fick vi en ester, som en parfym.  Alla estrar blev olika fruktsmaker. För att skynda på processen tillsatte vi en katalysator i form av svavelsyra, svavelsyran gör att vi får snabbare effekt. Man använder också en katalysator i en bil.

Slutsats:  En ester är en alkohol som har reagerat med en syra. För att skynda på processen tillsatte vi en katalysator i form av svavelsyra, svavelsyran gör att vi får snabbare effekt. Man använder också en katalysator i en bil. Estrar används också som smaksättare till godis och läsk.
 

Länk till min "kubenblogg"

http://sandraskub.blogspot.se/ 

Labboration

Labboration - bygga molekyl modeller

Metan   CH4
Etan C2H5
Propan C3H8
Butan C4H10
Isobutan C4H10
Bensen C6H6

Bensen

Isobutan

butan

Metan

Etan

Propan 

No-keynote teknik

Nu har jag spelat in.

Teknik - planering av mitt arbete

Vad ska jag arbeta med? -  Mobiltelefoni
Hur ska jag redovisa? - Genom keynote

Tids schema: lektion:

1. ( 60 min) : Samla fakta
2. ( 40 min) : Samla fakta
3. ( 100 min) : Samla lite fakta. Sen sammanställa faktan
4. ( 60 min) : Sammanställa fakta
5. ( 60 min) : Göra keynoten
6. ( 100 min) : Göra keynoten färdig och öva lite inför redovinsingen

Labbraport-muskler

Tips: Sänk ljudet!!

Sandras vilopuls: 53 sekunder

Johannas vilopuls: 61 sekunder

Uppgifter. blodet och transporterna

 Lilla kretsloppet: Blodet från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat. Stora kretsloppet: Blodet från hjärtat genom kroppspulsådern, till kroppens celler och tillbaka till hjärtat igen.

Minns du?

1. Kranskärlen på hjärtats föses själva hjärtat med syre och näring.

2. Blodet hämtar syre och lämnar koldioxid.

3. Dem kallas ficklaffar.

4. Artär: Varje gång hjärtat dra ihop sig stöts blodet ut i artärerna. Artärenas väggar är elastiska och har kraftiga muskler. Normalvärdena för blodtrycket i armartärena är 120/80.
En ven: I venerna tillbaka till hjärtat är trycket mycket lågt, och blodet flyter i en jämn ström. Venerna har tunnare väggar än artärena. Väggarna innehåller inte så mycket muskler och elastisk vävnad och har därför lite oregelbundna till formen.
Kapillär: Kapillärena är ytterst små och har tunna blodkärl. Diametern är ofta inte större än ca 1/100 mm. Väggarna består av tunna platta celler. Kapillärena finns i alla vävnader i hela kroppen.

5. Dem som transporterar mest syreriktblod är dem rödablodkropparna, som finns i venerna.

6. I venerna hjälps blodet framåt av muskler i närheten. Venklaffarna hindrar då blodet att rinna bakåt.

Förstår du?

1. För att då får inte hjärnan något syreriktblod. Dem andra blodkärlen i kroppen får inte heller något mer syreriktblod. När ens hjärta slutar att slå så får ingenting i kroppen syre och mer ”energi” lixom och då slutar alla delar att funka.

Hjärtsjukdomar

Hjärtsjukdomar:

Hjärtinfarkt är när det bildas en blodpropp i ett kärl som stoppar blodet. Då blir det en hjärtinfarkt.

Hjärtfel:
I Sverige föds ungefär 1000 barn varje år med något hjärtfel. Om barn har hjärtfel är hjärtat inte större än en valnöt. Om man föds med hjärtfel är det ungefär 8 av 1000 som klarar sig från döden.

Kardiomyopati:
Kardiomypati kan man få om man är alkoholmissbrukare, det gör så att hjärtmuskeln förstörs.

Inflammation i hjärtat:
Inflammation i hjärtas innehinnan orsakas av bakterier. Om man inte gör ngt åt det i tid så kan hela hjärtmuskeln gå av. Det förekommer döds fall hos yngre om man har inflammation i hjärtat. Det är för att hjärtats muskler inte är lika starka så orkar inte hjärtat hålla igång om man dröjer för länge orsakas tyvärr dödsfall väldigt snabbt.

Hjärtstillestånd:
Hjärtstopp orsakar plötsligt utpumpning av blod från hjärtat. Det kommer om man har bristande blodtillförsel till hjärnan.
Om man har obehandlat det så leder det till döden på 4/5 min genom hjärnskada. Man måste omedelbart göra en hjärt och lungräddning. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut till hjärtinfarkt.

Faktablad hjärtat

Hjärtat är en ihålig muskel som driver blodet genom alla kroppens blodkärl. En vuxen människas hjärta är lika stort som en knytnäve och det väger mellan 300–350 g. Hjärtat ligger i bröstkorgen på vänster sida i kroppen. Hjärtat har två halvor och dem är skilda med en vägg. Var och en av hjärthalvorna består av ett förmak och en kammare. Man har fyra hjärtklaffar som ser till att blodet alltid pumpas åt rätt håll i kroppen.

Blodet går först ut i stora kroppspulsådern aorta, därefter till artärerna och pulsådrorna. Det återvänder sen till hjärtat genom venerna. Kransartärer kallas de blodkärl som förser hjärtats egna muskler med syre och näring.

Hjärtat slår ungefär 70 gånger i minuten om man vilar, om man tex har sprungit kan det slå upp till 100 gånger i minuten. När blodet pumpas snabbare behöver man mer syre och näring. Ens hjärta slår cirka 100 000 slag varje dygn!! Hjärtat består mest av muskelceller och det är vår mest uthålliga muskel. Om hjärtat blev trött vore det inte alls bra!!!!!!

En övning för att förstå hur hjärtat arbetar är: Knyt din hand en gång i sekunden i en minut eller två. Snart kommer man att känna hur underarmens muskel blir svagare och tröttas ut. Tänk då att hjärtat upprätthåller denna rytm, utan att tröttas ut, genom hela ens liv.

Människorna har vetat att hjärtat har fungerat som en pump till kroppen i mer än 400 år. Men ändå är det mycket som vi ännu inte kan förklara fullt ut, vare sig det rör det friska eller det sjuka hjärtans funktioner.  Så forskning kring hjärtats fysiologi är fortfarande något som engagerar många forskarlag runt om i världen.....

Klaffar
För att veta att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat så finns det klaffar. Dem finns mellan förmak och kammare, och mellan kamrarna och lungartären. Det finns två typer av klaffar: segelklaffar och fickklaffar.
Segelklaffar: finns mellan hjärtats förmak och kammare. Dem består av platta starka bindvävsflikar. Längs sina fria kanter kommer klaffseglen via tunna starka sentrådar med speciella muskelknoppar. När blod flyter från förmak till kammare öppnas klaffseglen och utgör ett obetydligt motstånd mot blodströmmen. När hjärtkamrarna drar ihop sig pressas klaffseglen mot varandra, samtidigt som de spänns genom att de tunna sentrådarna dras åt när papillarmusklerna dras ihop. Det hindrar klaffseglen från att krängas upp i förmaken när trycket i kamrarna stiger. Klaffen mellan höger förmak och kammare kallas trikuspidalisklaffen, eftersom den har tre klaffsegel. Klaffen mellan vänster förmak och kammare kallas mitralisklaffen, eftersom deras två segel påminner om en biskopsmössa.
Fickklaffar: finns mellan vänster kammare och aorta och mellan höger kammare och lungartären, (tre på vartdera ställe.) När blodet strömmar ut i pulsådern trycks de tunna bindvävsflikarna ut mot blodkärlsväggen, och blodflödet får fri väg. När trycket i kammaren sjunker fylls fickorna med blod, och de tre fickklaffarnas fria kanter förs mot varandra och stänger till blodkärlet. Då förhindras återströmningen av blod till kammaren.

Anatomi
Alla däggdjur har ett hjärta som är uppdelat i två halvor, vänster och höger, dem är skilda med en skiljevägg. Varje halva består av två rum.
Under fostertiden då lungorna ännu inte används för syresättning av blodet, finns förbindelser mellan hjärtats högra och vänstra halva bla. i form av en öppning mellan förmaken. Vid födelsen sluts denna öppning, och bägge hjärthalvorna skiljs fullständigt från varandra.
Höger kammare pumpar syrefattigt blod till lungorna med hjälp av lungartären. Vänster kammare pumpar syrerikt blod till övriga delar av kroppen via en aorta. Kamrarna fylls till största delen genom att ventrycket pressar blodet in i dem, genom de avslappade förmaken.
Hjärtmuskulaturen består av tvärstrimmiga muskelceller.  Hjärtmuskelcellernas sammandragning samordnas med hjälp av hjärtats retledningssystem. Hjärtväggens tjocklek varierar i de olika hjärtrummen och beror på arbetsbelastningen. Förmaken har liten arbetsbelastning, och deras väggar är endast ett par millimeter tjocka. Den högra kammaren, som skall övervinna flödesmotståndet i lungkretsloppet, har en ca 5 mm tjock vägg. Den vänstra hjärtkammaren driver blodet runt i stora kretsloppet och arbetar mot ett betydligt större blodflödesmotstånd. Deras vägg är ca 12 mm tjock.
Hjärtat är omgivet av en bindvävssäck (hjärtsäcken.) Säcken består av två skikt, mellan dem finns en liten mängd vätska. Det inre skiktet är ihopväxt med hjärtats yttre yta. Hjärtsäcken är stram och oelastisk. Om det kommer in för mycket vätska t.ex. genom blödning eller inflammation, ansamlas i hjärtsäcken kan hjärtat pressas samman och därigenom får hjärtat svårt att fyllas med blod.

Källor:

• Hjärta. http://www.ne.se/lang/hjärta, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-16.

• Hjärtsjukdomar. http://www.ne.se/lang/hjärtsjukdomar, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-14.

http://sv.wikipedia.org/w/index.php?search=hur+ser+hj%C3%A4rtat+ut%3F&title=Special%3AS%C3%B6k 2012-04-26

http://www.mimersbrunn.se/hjaertat_och_blodomloppet_3340.htm 2012-04-26

• http://www.hjart-lungfonden.se/ 2012-04-12, 2012-04-14

Labbraport - koka vatten

Syftet: Syftet med laborationen var att se hur lång tid det tar för vattnet att börja koka.

Hypotes: Jag trodde att vattnet skulle börja koka vid 100°c. Jag trodde att det skulle ta ungefär 10 minuter för vattnet att börja koka via en brännare.

Materiell: Brännare, tre fot ,nät till tre foten, bägare, vatten, tidtagarur, termometer och skyddsutrustning.

Utförande: T 1. Hälla upp vatten i bägare. 2. Sätta på brännaren. 3. Sätta upp bägaren på brännaren. 4. Tänd brännaren. 5. Sätt i termometern efter en minuts mellanrum. Plocka bort allt.

Resultat: Resultatet blev att det började koka vid 100°c.

 0 minuter: 20,2°
1 minut: 29,7°
2 minuter: 35,0°
3 minuter: 40,3°
4 minuter: 50,4°
5 minuter: 57,9
6 minuter: 70°
7 minuter: 77,4°
8 minuter: 80,4°
9 minuter:  95,2°
10 minuter: 99,2°
11 minuter: 100°
12 minuter: 99,6°
13 minuter: 98,0°

Slutsats: Resultatet stämde, det började koka vid 100°c. Vatten börjar då koka vid 100 °c när det är normalt lufttryck. Vatten kan aldrig bli varmare än 100 °c blir det vattenånga som är gasform.

Felkällor: Tiden på mobilen kan gå fel. Termometern kan också gå fel.

Förbättringar: Om man skulle göra om denna laborationen skulle man kunna ha två termometrar för att jämföra  med.

Ljusets färger labbraport

Sandra Johansson klass 7:a

Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer med vitt och färgat ljus när det kommer in i ett prisma.

Materiel: Optisk bänk, lampa, Elkub, lins + 10, spalthållare, en lodrät spalt, prismabord, blått och rött färgfilter, 4 muffar och en vägg.

Utförande: Vi monterade ställningen och satte in en lodrät spalt i spalthållaren och satte på lampan och vred på prisman tills vi såg ett spektrum på väggen.

Vi tog bort linsen och den lodräta spalten ur spalthållaren och satte in det röda färgfilter och satte på lampan sen tog vi det blåa färg filtret och satte på lampan.

Resultat: När vi satte på lampan och hade på linsen och den lodräta spalten så kom det ett spektrum där rött böjdes minst och violett böjdes mest. 

När vi hade i det röda färgfiltret så såg man bara rött och dem blåa färgerna absorberades in i det röda. Samma sak fast tvärtom hände när vi hade det blåa färgfiltret.

Slutsats: När vi hade linsen och spalten i så såg man ett spektrum där rött böjdes minst eftersom den hade längst våglängder, den violetta böjdes minst för den hade minst våglängd och man såg allt ljus för att vitt är alla färger och reflekterar då tillbaks alla färger.

Labbraport - dissekera kalvöga

 Sandra Johansson labbraport om kalvögsdissektion. 31 Januari 2012

Syfte: Syftet var att hitta och peka ut olika delar i ett koöga. det var också tänkt att man skulle lära sig hur ett öga är konstruerat.

Utförande: Vi öppnade upp ögat vid hornhinnan och plockade upp linsen och glaskroppen. Därefter så vände vi ut och in på ögat för att leta efter blinda fläcken.

Materiel: Koöga, skalpell, pincett, sax, bricka, skyddsglasögon, plasthandskar och ett förkläde.

Resultat: När man gjorde ett litet snitt i hornhinnan så kom det ut vatten med svarta saker i från den främreögonkammaren. med svarta saker i sig. Vi hittade glaskroppen först och sen linsen sen och kände efter blinda fläcken och gula fläcken. 

Slutsats: Dom svarta sakerna var nog delar av irisen som hade lossnat. Vi hittade glaskroppen och linsen. Linsen var rund och genomskilnig och när man la linsen på ett papper med text så blev texten större. Det var lättare att förstå när man fick testa och känna.

Labbraport "Hur ljuset bryts"

Syfte: Man ska se hur ljuset bryts och att se hur ljusstrålar bryts när man vrider och vänder på glashalvcirkeln.

Hypotes: Jag tror att ljuset kommer brytas inåt.

Materiel:
Optikbänk
Lins +10
Skärm med 1 spalt
Prisma ( halvcirkelglas )
Glasskiv
Optiklampa
Spänningskub
Bildskärm
Spalthållare
Muffar

Utförande: Vi satte ihop allt på optikbänken så att man kunde se ljusstrålen hur den bröts. Vi vred och vände på figuren och såg sedan vad som hände med strålarna.

Resultat: Man kan se en total reflektion, man kunde se att ljuset spred och bryts, i och utanför glasbiten. Vi vred och vände på halvcirkeln såg att strålarna bröts olika när man hade den raka och den böjda mot strålen.

Slutsats: Ljus kan brytas olika och kan ibland göra objekt osynliga.  När strålen träffar den raka ytan går den med en o° gradig infallsvinkel men går ut med en annan vinkel för att där strålen träffar på det böjda är normalen 90° och det motsatta med en med den böjda mot strålen.