Hinduismen & Buddhism
Syftet med den här texten är att jag ska visa mina kunskaper inom religionskunskap. I texten skriver
jag om Hinduismen och Buddhismen, och dessas samspel med samhället. Men
jag gör även en jämförelse mellan de båda religionerna och de
monoteistiska religionerna det vill säga Kristendomen, Judendomen och
Islam.
Hinduismen
Hinduismens historia:
Hinduismen
är en mycket gammal religion med sitt ursprung i Indien, kallas även
indiernas tro. Hinduismen är idag en av de fem världsreligionerna och
har flest utövare i Sydasien. Hinduismen har långsamt vuxit fram ur
mycket gammal indoeuropeisk kultur. Runt 1500-talet f.kr.vandrade ett krigarfolk, Arierna, in i Indien från Kaspiska havet och
både påverkade och påverkades av urinvånarna. Ur de båda kulturerna
växte sedan den religion vi idag kallar hinduism fram. Ända sedan dess har det ständigt tillkommit nya religiösa tankar men utan att man tappat de gamla.
Tron:
Hinduismen är en mycket tolerant tro vilket har lätt till många olika tolkningar och sätt att
utöva
hinduism. Enligt grundsynen utgår allt från en gud även om tron är
polyteism (tro med flera gudar). Den högsta gudomligheten är vad man
skulle kunna kalla abstrakt. Denne är Brahman som är världssjälen och
finns i allt utan att vi ser det. Brahman är en gud utanför tid och rum
och utan varken kön, form eller personlighet. Enligt grundtron tillber
man och offrar till många olika gudar beroende på vad man ber om, t.ex.
om du ber om kunskap ber du kunskapen och vishetens gudinna Saraswati.
Det
finns även religiösa inriktningar, vilka i många fall är mycket lika
sekter, som väljer att rikta in sig på en gud såsom den enda. Den
vanligaste inriktningen är krishnaitiska som dyrkar en av guden Vishnus
uppenbarelseformer Krishna. Men det finns också bl.a. vaishnaiterna som
dyrkar den upprätthållande guden Vishnu och Shivaiterna som dyrkar
förstörelsens gud Shiva. En annan stor del av hinduismen är karman,
lagen om orsak och dess verkan. Karman uttrycker dharma, lagen om vad
som är rätt och fel. Dharma används för att tala om för människor hur de
ska leva både socialt och religiöst. Hinduerna tror att livet är ett
kretslopp där alla varelser återföds. Hur du återföds bestäms av din
karma, det vill säga måttet av dina bra och dåliga handlingar. Det varje
hindu strävar efter är befrielse, en förening med det gudomliga som gör
att du slipper återfödsel. Du återföds in i ett visst kast, på indiska
”jati”, kast är samhällsgrupper som en person tillhör från födseln.
Vilket kast du är född till bestämmer enligt traditionen vilket yrke du
ska ha, hur du ska leva och även vem du har rätt att gifta dig med.
Beroende på vilket kast du är född i har du även vissa skyldigheter och
rättigheter. Idag finns det över 3000 grupper som alla har utvecklats ur
de fyra ursprungliga kasterna. I de fyra kasterna var brahminer och
präster den högsta, och därefter adel och krigare, följt av köpmän och
sist arbetare. Kastsystemet har hittats redan i vedalitteraturen vilket
är den äldsta indiska skrift som uttrycker religion.
Många hinduiska skrifter är skrivna på det gamla indiska skriftspråket sanskrit. Viktiga
skrifter
är bl.a. Ramayana och Mahabharata där det berättas om gudarna, demoner
och hjältar. Purana är texter som handlar om skapelsen, olika gudar och
kungar. Även de gamla vediska skrifterna om religionen är viktiga. I
dessa ingår t.ex. upanishaderna där det äldsta hinduiska tänkandet står
skrivet. Idag utövas hinduism huvudsakligen genom andakt och bön i
hemmet eller i templen. Morgonbönen anses vara ett mycket viktigt moment
där offer av blommor och frukt är ett vanligt inslag. Det finns även
många religiösa högtider bland annat Diwali, ljusfesten som firas till minne
av guden Ramas återvändande från exil. Man brukar säga att Diwali
motsvarar vårt nyår. Hinduismen förkunnar
icke-våld och respekt för allt som är levande vilket betyder att många
hinduer är vegetarianer. Allt liv är heligt och en del av världssjälen.
Buddhismen
Buddhismens historia:
Buddhismen
är en annan av de fem världsreligionerna, denna har sitt ursprung i
hinduismen. Buddhismens grundare är Siddharta Gautama, Buddha. Siddharta
var en hinduisk prins som levde 560-480 f.kr. i nordöstra Indien på gränsen mot Nepal. Siddharta föddes ur sin mors
högra höft och det visade sig genast att han var något speciellt. Efter
att ha fått se döda och sjuka bestämmer sig Siddharta för att hjälpa
folket att hitta en väg ut ur lidandet. Detta följdes för Siddhartas del
av sju års sökande. Men ingenting gav honom svar på frågan om vägen ut
ut lidandet. Han bestämde sig då för att avstå från allt, men att plåga
sin kropp gav honom inte svaret. Därför satte sig Siddharta under ett
fikonträd för att meditera. Efter 49 dagars mediterande fann han svaret,
lidandet beror på att människor aldrig är nöjda med det de har och
därför upphör aldrig lidandet. Han blev då en buddha (upplyst). Buddha
dör men med hans många lärjungar lever budskapet vidare. Kungar som
trodde på buddhas lära använde sin makt för att sprida budskapet vidare
och så småningom bildades det en helt ny tro utifrån buddhas lära,
buddhismen.
Tron:
Buddhismen säger att ett personligt jag egentligen inte finns utan bara en kombination av
själstillstånd
som bryts upp vid döden och bildar ett nytt jag. Vem jag blir i nästa
liv bestäms precis som i hinduismen av karma. Målet är att komma till
nirvana, där alla begär är utsläckta. Utvägen ur lidandet (återfödseln)
är den åttafalldiga vägen, som för dig till insikt och sedan nirvana.
Denna består av rätt tro, rätt liv, rätt strävan, rätt tänkande och rätt
försjunkande. Fyra personlighetsdrag är centrala och dessa är välvilja,
medlidande, glädje och besinning. Förbudet att döda är därför viktigt.
En viktig del av buddismen är munklivet då man ägnar all sin tid år att
leva rätt och meditera. Vinaya om är en av huvuddelarna i de så kallade
tre korgarna (Tripitaka) styr hur du ska leva som munk. De andra två
delarna är suttas som innehåller läran i predikningar och samtal, det
vill säga sådant buddha (siddharta) skall ha sagt, samt abhi-dhamma med
den buddistiske läran. Tripitaka är buddismens viktigaste skrifter. Det
finns olika riktningar inom buddhismen, Hinayana som fokuserar på den
åttafaldiga vägen. Mahayana där man väljer att inte komma till nirvana
utan återföds för att hjälpa andra att nå nirvana. Tibetansk buddhism
där kloster är viktiga och man fokuserar på meditation samt Zenbuddhism som bygger på att meditera för att få en insikt om livet och gud.
De
olika inriktningarna förekommer främst på olika ställen i Sydostasien
men har på senare tid blivit något vanligare även i Europa. Högtider
inom buddismen ser olika ut inom olika inriktningar men de högtider som
firar händelser i buddhas liv firas av alla . De viktigaste högtiderna
inom buddismen är Vesak (till minne av buddhas födelse) och Kathina (en
rit som utförs under flera månaders tid där en stor del är meditation).
Jämförelse:
De båda religionerna har en mycket viktig grundtanke gemensam nämligen att man
tror
på reinkarnation (återfödsel) och att det är en individs karma som
avgör hur nästa liv ser ut. Karman ser dock olika ut inom hinduism och
buddism. Inom hinduismen är själen bestående och karman det som
bestämmer till vilken kropp din själ ska återfödas i nästa liv. Medan
karma i buddhismen är det som bestämmer i vilken person eller form du
skall återfödas, dvs inom buddhismen är inte själen bestående. Befrielse
är viktig i båda religionerna. Vägen dit ser dock olika ut inom de båda
religionerna. Inom Hinduismen pratar man om att de tre huvudsakliga
vägar till befrielse är rätta handlingar, kunskap och genom att älska
och dyrka gudarna. I buddhismen når du befrielse endast genom att inte
vara fäst vid något i livet, inte ha några begär. Det är detta som har
lett till att det är vanligt med munkar inom buddismen och inte inom
hinduismen. Munkarna äger ingenting utan fokuserar endast på att finna
sin inre gud. En viktig skillnad mellan religionerna är att hinduismen
är en polyteistisk religion med många gudar medan buddhismen är vad som
kallas en ateistisk religion, en religion utan gud. Istället för att
tillbe en gud tillber buddisterna sin skapare, profeten Buddha. Hur man
utövar de båda religionerna är dock förhållandevis lika, man ber i hemmet eller i templen. Meditation är en mycket viktig del inom båda religionerna.
En viktig skillnad mellan de två religionerna och de monoteistiska religionerna,
judendomen,
kristendomen och islam är just synen på gud. I de monteistiska
religionerna är det av stor betydelse att det bara finns en gud.
Monoteistisk betyder just det, tro på en gud. En annan viktig skillnad
är att dessa religioner inte tror på reinkarnation eller en cyklisk
tideräkning. Men om man tittar på skapelseberättelser och berättelser om
profeter finns det många likheter. Man har hittat uråldriga
grottmålningar som visar att ända tillbaka till ursprungsmänniskan kan
man hitta spår av gudadyrkan. De gamla Egypterna hade även de sina gudar
och likaså hade vi i norden asagudarna. Vad detta visar är att vi
människor har behov av att ha en gud. Vi behöver något som förklarar
allt det vi har svårt att förstå, t.ex. skapelsen. Därför är det inte
konstigt att det i alla religioner utom buddhismen finns någon slags
skapelsehistoria. I de monoteistiska religionerna var det gud som
skapade jorden och inom många av hinduismens olika inriktningar var det
guden Brahma. Gemensamt för alla religionernas profeter och gudar är att
det alltid är något märkvärdigt med dem. Det växte lotusblommor i
Buddhas fotsteg, Jesus mor var en gravid oskuld och den hinuiska guden
Brahman har fyra armar. Till stor del handlar detta om symbolik.
Lotusblomman står för lycka, vilket kan tolkas som att Buddha förde med
sig lycka. Sex ses till viss del som en synd inom Kristendomen och att
Jesus är född av någon som anses ren är därför bra. Brahman har
fyra armar som symboliserar väderstrecken. Men kanske är de också
annorlunda just för att de ska vara mer trovärdiga som högre stående och
lättare för oss att tro på. Har man fyra armar eller kan gå på vatten
måste man ju vara något särskilt.
Man ansåg att de lägre kasten blev såpass diskriminerade att kastsystemet
nu är förbjudet. Religionerna hjälper till att forma människors
värderingar och åsikter vilket självklart påverkar politiken och
lagarna. Ett exempel är abort som är förbjudet i många länder, inte
enbart av religiösa skäl men det finns ett tydligt samband mellan
motståndsrörelsen och religiositet. I Europa så är t.ex. de länder som
förbjuder abort även de länder med många djupt religiösa, länder som
Polen och Irland. Vissa menar på att bibeln förbjuder abort. Religion
påverkar i högsta grad även etikett och normer, i de buddhistiska
samhällena är det t.ex. en norm att man låter en munk sitta ner på
bussen. Religion påverkar också vilka högtider vi firar, vad vi äter och
hur vi arrangerar bröllop och liknande. Detta påverkar därför ett lands
industri. I ett islamistiskt land är t.ex. alkoholförsäljningen låg
eftersom religionen förbjuder drickande av alkohol. Av samma anledning är
julgransförsäljningen högre i länder där många firar jul, dvs. länder
där många är kristna.
Det är inte bara samhället som blir påverkat av religion utan också tvärtom, samhället
påverkar
våra religioner. Samhället gör i många fall att man måste kompromissa
med religionen. Det kan t.ex. vara svårt som muslim att utföra alla sina
bönetillfällen om man bor i ett icke islamistiskt land och det finns
religioner som uppmuntrar mångifte, vilket inte är tillåtet i många
länder. Många högtider placerar man så att det ska bli mer praktiskt.
För att företag skall kunna planera sin verksamhet lägger man t.ex.
högtiderna på ett speciellt datum, gärna över en helg. Trotts att det
ofta inte är då de egentligen skulle firas enligt ursprunget. Även
vetenskapen påverkar religionen, t.ex. så tror färre på religionens
skapelseberättelse när det finns en annan teori som t.ex. Darwin och
”läran om arternas uppkomst genom naturlig selektion”.
Slutsats:
Under arbetet med den här texten har jag insett att hinduismen och
buddhismen är två mycket komplexa religioner. Det skulle ta flera år för
mig att skriva en text som skulle beskriva religionerna i sin helhet.
Kort sagt kan man säga att det är två religioner som bygger på den inre
styrkan och helt enkelt att vara en god person. Hinuismen är en
polyteistisk religion som i stor del bygger på en cyklisk tideräkning
som styrs av karma. Buddhismen bygger även den på den cykliska
tideräkningen och reinkarnation som styrs av karma. Buddhismen är dock
en atheistisk religion med Buddha som sin profet. Både Hinduismen och
Buddismen har också påverkats av samhället. En religion påverkas av
samhället när den tilltalar för få människor och därför måste göra
kompromisser för att locka fler anhängare, det är ofta så som nya grenar
bildas. Inom buddismen finns det två inriktningar den stora och den
lilla vagnen. den stora vagnen är ett exempel som bildades eftersom
folket tyckte att den tidigare tron var för strikt. Religioner påverkar
alltså samhället om de är starka medan om de är svaga så blir de
istället påverkade av samhället. I min jämförelse mellan de fem
världsreligionerna har jag insett att människor världen över egentligen
inte är så olika och att det är samma sak med våra religioner, de är mer
lika än vad vi tror.
Sandra Strömbacka
Källor:
2013-10-09
2013-10-19
2013-10-19
2013-10-20
2013-10-21
