Kondomlabb

Datum: 15-10-2013

Namn: Rea - Kondom Sandra Strömbacka

Syfte: Att ta reda på vilken kondom som var bäst när det gäller smak, lukt och hållbarhet. 
Material: Olika sorters kondomer, en ”penis”, vatten från en vattenslang och ett tidtagarur.
Utförande: Vi testade hållbarhet genom att fylla en kondom med vatten och även luft. Sedan kollade vi vilken smak som höll bäst, vilka som luktade mest och längst, vilket glidmedel som fungerade bäst och även vilket paket som var enklast att öppna.

Utförande: Vi började med att få två kondomer av tre olika sorter, så att vi totalt fick sex stycken kondomer. Vi utformade en tabell där vi bestämde vad vi skulle testa kondomerna på. Min grupp började med att kolla på utseendet och lukten, hur luktade dom och hur såg de ut. Även hur lätt/svårt det var att öppna förpackningarna. När vi hade gjort det på alla kondomerna testade vi hur mycket kondomen kändes genom att spänna den över en liten del av fingret för att sedan gnugga ett annat finger både på och utanför kondomen. Vi gjorde det mest för att kolla hållbarheten.
Nu var det dags för att se hur lång och stor kondomen kunde bli, så vi började blåsa in luft i den. Så fort man började blåsa så startade vi tidtagaruret och den kondomen sprack så stoppade vi tiden och började då att jämföra. När vi testat alla kondomers hållbarhet var det dags att mäta hur mycket vatten som fick plats i kondomen. Det gjorde vi genom att använda en vattenslang som vi startade tillsammans med tidtagaruret och stoppade det när kondomen gick sönder.
 
Resultat:

Vatten: Knotter 47 sekunder - thin 43 sekunder

Luft: Choklad 49 sekunder  - Blåbär 47 sekunder


Slutsats: Enligt vårt test var kondomen Thin bäst i test. Av alla kondomer som var med i testet skulle jag rekommendera denna då den var både tunnast, höll näst mest vatten, var mest elastisk och var lättast att rulla på. Dock är det så att storleken inte passar alla, och de personer som kondomen inte passar skulle jag rekommendera, enligt detta test, choklad. Dock luktade/smakade choklad inte så mycket som de påstod vilket är ett litet minus.
Det fick plats väldigt mycket vatten i kondomerna vi testade och man brukar väl inte få cirka tre liter i utlösning? Även med luft blev dem väldigt stora, så att om man har lite luft i kondomen så händer det förhoppningsvis ingenting. Vissa var lätta att öppna och andra lite svårare men det var ingen som var ”omöjligt svår”. Smakligt sätt höll det väldigt dåligt eftersom smaken sitter nog på kondomen och vi har märkt att när man ska dra över kondomen så drar man även bort smaken. Den ena var lätt att öppna (mint) och den andra (blåbär) inte så jättelätt.

Felkällor: Eftersom vi bara är människor och skulle ta bort kranen från kondomen när den hade spruckit kom det lite för mycket vatten i kondomen. Även tiden kan ha bilvit lite fel då man inte kan tajma det exakt. Sedan när vi skulle undersöka vilken som kunde rymma mest luft så är vi bara människor och kunde inte blåsa in exakt lika mycket luft två gånger. Vi är som sagt inga maskiner som är extremt exakta men vi försökte få till det på ett ungefär.

Jämförelse mellan kristendomen och hiduismen

Hinduismen & Buddhism

Syftet med den här texten är att jag ska visa mina kunskaper inom religionskunskap. I texten skriver jag om Hinduismen och Buddhismen, och dessas samspel med samhället. Men jag gör även en jämförelse mellan de båda religionerna och de monoteistiska religionerna det vill säga Kristendomen, Judendomen och Islam.

Hinduismen

Hinduismens historia:

Hinduismen är en mycket gammal religion med sitt ursprung i Indien, kallas även indiernas tro. Hinduismen är idag en av de fem världsreligionerna och har flest utövare i Sydasien. Hinduismen har långsamt vuxit fram ur mycket gammal indoeuropeisk kultur. Runt 1500-talet f.kr.vandrade ett krigarfolk, Arierna, in i Indien från Kaspiska havet och både påverkade och påverkades av urinvånarna. Ur de båda kulturerna växte sedan den religion vi idag kallar hinduism fram. Ända sedan dess har det ständigt tillkommit nya religiösa tankar men utan att man tappat de gamla.

Tron:

Hinduismen är en mycket tolerant tro vilket har lätt till många olika tolkningar och sätt att

utöva hinduism. Enligt grundsynen utgår allt från en gud även om tron är polyteism (tro med flera gudar). Den högsta gudomligheten är vad man skulle kunna kalla abstrakt. Denne är Brahman som är världssjälen och finns i allt utan att vi ser det. Brahman är en gud utanför tid och rum och utan varken kön, form eller personlighet. Enligt grundtron tillber man och offrar till många olika gudar beroende på vad man ber om, t.ex. om du ber om kunskap ber du kunskapen och vishetens gudinna Saraswati.

Det finns även religiösa inriktningar, vilka i många fall är mycket lika sekter, som väljer att rikta in sig på en gud såsom den enda. Den vanligaste inriktningen är krishnaitiska som dyrkar en av guden Vishnus uppenbarelseformer Krishna. Men det finns också bl.a. vaishnaiterna som dyrkar den upprätthållande guden Vishnu och Shivaiterna som dyrkar förstörelsens gud Shiva. En annan stor del av hinduismen är karman, lagen om orsak och dess verkan. Karman uttrycker dharma, lagen om vad som är rätt och fel. Dharma används för att tala om för människor hur de ska leva både socialt och religiöst. Hinduerna tror att livet är ett kretslopp där alla varelser återföds. Hur du återföds bestäms av din karma, det vill säga måttet av dina bra och dåliga handlingar. Det varje hindu strävar efter är befrielse, en förening med det gudomliga som gör att du slipper återfödsel. Du återföds in i ett visst kast, på indiska ”jati”, kast är samhällsgrupper som en person tillhör från födseln. Vilket kast du är född till bestämmer enligt traditionen vilket yrke du ska ha, hur du ska leva och även vem du har rätt att gifta dig med. Beroende på vilket kast du är född i har du även vissa skyldigheter och rättigheter. Idag finns det över 3000 grupper som alla har utvecklats ur de fyra ursprungliga kasterna. I de fyra kasterna var brahminer och präster den högsta, och därefter adel och krigare, följt av köpmän och sist arbetare. Kastsystemet har hittats redan i vedalitteraturen vilket är den äldsta indiska skrift som uttrycker religion.

Många hinduiska skrifter är skrivna på det gamla indiska skriftspråket sanskrit. Viktiga

skrifter är bl.a. Ramayana och Mahabharata där det berättas om gudarna, demoner och hjältar. Purana är texter som handlar om skapelsen, olika gudar och kungar. Även de gamla vediska skrifterna om religionen är viktiga. I dessa ingår t.ex. upanishaderna där det äldsta hinduiska tänkandet står skrivet. Idag utövas hinduism huvudsakligen genom andakt och bön i hemmet eller i templen. Morgonbönen anses vara ett mycket viktigt moment där offer av blommor och frukt är ett vanligt inslag. Det finns även många religiösa högtider bland annat Diwali, ljusfesten som firas till minne av guden Ramas återvändande från exil. Man brukar säga att Diwali motsvarar vårt nyår. Hinduismen förkunnar icke-våld och respekt för allt som är levande vilket betyder att många hinduer är vegetarianer. Allt liv är heligt och en del av världssjälen.

Buddhismen

Buddhismens historia:

Buddhismen är en annan av de fem världsreligionerna, denna har sitt ursprung i hinduismen. Buddhismens grundare är Siddharta Gautama, Buddha. Siddharta var en hinduisk prins som levde 560-480 f.kr. i nordöstra Indien på gränsen mot Nepal. Siddharta föddes ur sin mors högra höft och det visade sig genast att han var något speciellt. Efter att ha fått se döda och sjuka bestämmer sig Siddharta för att hjälpa folket att hitta en väg ut ur lidandet. Detta följdes för Siddhartas del av sju års sökande. Men ingenting gav honom svar på frågan om vägen ut ut lidandet. Han bestämde sig då för att avstå från allt, men att plåga sin kropp gav honom inte svaret. Därför satte sig Siddharta under ett fikonträd för att meditera. Efter 49 dagars mediterande fann han svaret, lidandet beror på att människor aldrig är nöjda med det de har och därför upphör aldrig lidandet. Han blev då en buddha (upplyst). Buddha dör men med hans många lärjungar lever budskapet vidare. Kungar som trodde på buddhas lära använde sin makt för att sprida budskapet vidare och så småningom bildades det en helt ny tro utifrån buddhas lära, buddhismen.

Tron:

Buddhismen säger att ett personligt jag egentligen inte finns utan bara en kombination av

själstillstånd som bryts upp vid döden och bildar ett nytt jag. Vem jag blir i nästa liv bestäms precis som i hinduismen av karma. Målet är att komma till nirvana, där alla begär är utsläckta. Utvägen ur lidandet (återfödseln) är den åttafalldiga vägen, som för dig till insikt och sedan nirvana. Denna består av rätt tro, rätt liv, rätt strävan, rätt tänkande och rätt försjunkande. Fyra personlighetsdrag är centrala och dessa är välvilja, medlidande, glädje och besinning. Förbudet att döda är därför viktigt. En viktig del av buddismen är munklivet då man ägnar all sin tid år att leva rätt och meditera. Vinaya om är en av huvuddelarna i de så kallade tre korgarna (Tripitaka) styr hur du ska leva som munk. De andra två delarna är suttas som innehåller läran i predikningar och samtal, det vill säga sådant buddha (siddharta) skall ha sagt, samt abhi-dhamma med den buddistiske läran. Tripitaka är buddismens viktigaste skrifter. Det finns olika riktningar inom buddhismen, Hinayana som fokuserar på den åttafaldiga vägen. Mahayana där man väljer att inte komma till nirvana utan återföds för att hjälpa andra att nå nirvana. Tibetansk buddhism där kloster är viktiga och man fokuserar på meditation samt Zenbuddhism som bygger på att meditera för att få en insikt om livet och gud.

De olika inriktningarna förekommer främst på olika ställen i Sydostasien men har på senare tid blivit något vanligare även i Europa. Högtider inom buddismen ser olika ut inom olika inriktningar men de högtider som firar händelser i buddhas liv firas av alla . De viktigaste högtiderna inom buddismen är Vesak (till minne av buddhas födelse) och Kathina (en rit som utförs under flera månaders tid där en stor del är meditation).

Jämförelse:

De båda religionerna har en mycket viktig grundtanke gemensam nämligen att man

tror på reinkarnation (återfödsel) och att det är en individs karma som avgör hur nästa liv ser ut. Karman ser dock olika ut inom hinduism och buddism. Inom hinduismen är själen bestående och karman det som bestämmer till vilken kropp din själ ska återfödas i nästa liv. Medan karma i buddhismen är det som bestämmer i vilken person eller form du skall återfödas, dvs inom buddhismen är inte själen bestående. Befrielse är viktig i båda religionerna. Vägen dit ser dock olika ut inom de båda religionerna. Inom Hinduismen pratar man om att de tre huvudsakliga vägar till befrielse är rätta handlingar, kunskap och genom att älska och dyrka gudarna. I buddhismen når du befrielse endast genom att inte vara fäst vid något i livet, inte ha några begär. Det är detta som har lett till att det är vanligt med munkar inom buddismen och inte inom hinduismen. Munkarna äger ingenting utan fokuserar endast på att finna sin inre gud. En viktig skillnad mellan religionerna är att hinduismen är en polyteistisk religion med många gudar medan buddhismen är vad som kallas en ateistisk religion, en religion utan gud. Istället för att tillbe en gud tillber buddisterna sin skapare, profeten Buddha. Hur man utövar de båda religionerna är dock förhållandevis lika, man ber i hemmet eller i templen. Meditation är en mycket viktig del inom båda religionerna.

 

En viktig skillnad mellan de två religionerna och de monoteistiska religionerna,

judendomen, kristendomen och islam är just synen på gud. I de monteistiska religionerna är det av stor betydelse att det bara finns en gud. Monoteistisk betyder just det, tro på en gud. En annan viktig skillnad är att dessa religioner inte tror på reinkarnation eller en cyklisk tideräkning. Men om man tittar på skapelseberättelser och berättelser om profeter finns det många likheter. Man har hittat uråldriga grottmålningar som visar att ända tillbaka till ursprungsmänniskan kan man hitta spår av gudadyrkan. De gamla Egypterna hade även de sina gudar och likaså hade vi i norden asagudarna. Vad detta visar är att vi människor har behov av att ha en gud. Vi behöver något som förklarar allt det vi har svårt att förstå, t.ex. skapelsen. Därför är det inte konstigt att det i alla religioner utom buddhismen finns någon slags skapelsehistoria. I de monoteistiska religionerna var det gud som skapade jorden och inom många av hinduismens olika inriktningar var det guden Brahma. Gemensamt för alla religionernas profeter och gudar är att det alltid är något märkvärdigt med dem. Det växte lotusblommor i Buddhas fotsteg, Jesus mor var en gravid oskuld och den hinuiska guden Brahman har fyra armar. Till stor del handlar detta om symbolik. Lotusblomman står för lycka, vilket kan tolkas som att Buddha förde med sig lycka. Sex ses till viss del som en synd inom Kristendomen och att Jesus är född av någon som anses ren är därför bra. Brahman har fyra armar som symboliserar väderstrecken. Men kanske är de också annorlunda just för att de ska vara mer trovärdiga som högre stående och lättare för oss att tro på. Har man fyra armar eller kan gå på vatten måste man ju vara något särskilt.

Man ansåg att de lägre kasten blev såpass diskriminerade att kastsystemet nu är förbjudet. Religionerna hjälper till att forma människors värderingar och åsikter vilket självklart påverkar politiken och lagarna. Ett exempel är abort som är förbjudet i många länder, inte enbart av religiösa skäl men det finns ett tydligt samband mellan motståndsrörelsen och religiositet. I Europa så är t.ex. de länder som förbjuder abort även de länder med många djupt religiösa, länder som Polen och Irland. Vissa menar på att bibeln förbjuder abort. Religion påverkar i högsta grad även etikett och normer, i de buddhistiska samhällena är det t.ex. en norm att man låter en munk sitta ner på bussen. Religion påverkar också vilka högtider vi firar, vad vi äter och hur vi arrangerar bröllop och liknande. Detta påverkar därför ett lands industri. I ett islamistiskt land är t.ex. alkoholförsäljningen låg eftersom religionen förbjuder drickande av alkohol. Av samma anledning är julgransförsäljningen högre i länder där många firar jul, dvs. länder där många är kristna.

 

Det är inte bara samhället som blir påverkat av religion utan också tvärtom, samhället

påverkar våra religioner. Samhället gör i många fall att man måste kompromissa med religionen. Det kan t.ex. vara svårt som muslim att utföra alla sina bönetillfällen om man bor i ett icke islamistiskt land och det finns religioner som uppmuntrar mångifte, vilket inte är tillåtet i många länder. Många högtider placerar man så att det ska bli mer praktiskt. För att företag skall kunna planera sin verksamhet lägger man t.ex. högtiderna på ett speciellt datum, gärna över en helg. Trotts att det ofta inte är då de egentligen skulle firas enligt ursprunget. Även vetenskapen påverkar religionen, t.ex. så tror färre på religionens skapelseberättelse när det finns en annan teori som t.ex. Darwin och ”läran om arternas uppkomst genom naturlig selektion”.

Slutsats: Under arbetet med den här texten har jag insett att hinduismen och buddhismen är två mycket komplexa religioner. Det skulle ta flera år för mig att skriva en text som skulle beskriva religionerna i sin helhet. Kort sagt kan man säga att det är två religioner som bygger på den inre styrkan och helt enkelt att vara en god person. Hinuismen är en polyteistisk religion som i stor del bygger på en cyklisk tideräkning som styrs av karma. Buddhismen bygger även den på den cykliska tideräkningen och reinkarnation som styrs av karma. Buddhismen är dock en atheistisk religion med Buddha som sin profet. Både Hinduismen och Buddismen har också påverkats av samhället. En religion påverkas av samhället när den tilltalar för få människor och därför måste göra kompromisser för att locka fler anhängare, det är ofta så som nya grenar bildas. Inom buddismen finns det två inriktningar den stora och den lilla vagnen. den stora vagnen är ett exempel som bildades eftersom folket tyckte att den tidigare tron var för strikt. Religioner påverkar alltså samhället om de är starka medan om de är svaga så blir de istället påverkade av samhället.  I min jämförelse mellan de fem världsreligionerna har jag insett att människor världen över egentligen inte är så olika och att det är samma sak med våra religioner, de är mer lika än vad vi tror.

Sandra Strömbacka

Källor:

http://www.ne.se/enkel/hinduism

2013-10-09

http://www.ne.se/lang/buddhism

2013-10-19

http://www.ne.se/lang/kastväsen

2013-10-19

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduism

2013-10-20

http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism

2013-10-21

Filmen - ingen riktigt våldtäkt

Filmen - ingen riktig våldtäkt

Jag tycker personligen att det var ett klart och tydligt exempel på en riktig våldtäkt. Mina argument till det är att killarna höll fast henne i både handlederna och hennes ben. Ifall hon skulle vilja ha sex med tre killar samtidigt skulle hon visat det och då skulle dem väl inte behövt hålla fast henne för att få henne att överhuvudtaget stanna i rummet? Det är bara sådant killarna skulle gjort ifall det verkligen behövdes vilket det tydligen gjorde. Vilket är fakta som stödjer mitt argument. Ulrika Rogland - åklagare och specaliserad på sexualbrott. Hon säger att hon märker hur en riktig våldtäkt skiljer sig från bilden många har på hur en våldtäkt “ska vara”. Många tänker att en våldtäkt är ifall man blir överfallen på gatan. Men det kan också vara att man berusad följer med någon hem som man kanske tycker om lite grand, börjar kyssas men att det sedan går över gränsen till sex trots att man själv inte vill. Då tycker många att man kanske nog var med på det och att det inte är något som ska anmälas. Lotti Hellström, läkare vid Karolinska, säger att ifall någon gör minsta lilla sexuellt mot dig som du inte ville och att den andra visste att du inte ville så räknas det som ett brott.

Mitt andra argument är att killarna hotade med att sprida nakenbilder som tagits under ingripandet den kvällen. Troligen var det en av de tre killarna som höll fast henne. Saga som tjejen hette sa nej och försökte visa att det inte var okej det som hände ett par gånger i låg samtalston vilket killarna låtsades inte lägga märke till.

Självklart finns det alltid dem som tycker annorlunda vilket man ska respektera, alla har ett olikt tänkande på frågor kring våldtäkter. Deras argument mot att det filmen visade inte var en riktig våldtäkt kan vara att tjejen i filmen var berusad och lättklädd på en fest. Och även att hon följde med frivilligt in i rummet från första början. Men då måste jag bara påpeka att de verkligen har fel! För att börja en diskussion har jag nu tre stycken argument, mitt första är att hon ville från början när hon var med den killen hon gillade och hade känslor för men när det kom in två andra killar i rummet så ville hon inte längre. Hon kände sig inte bekväm längre, hon blev helt passiv i hela den ynka lilla kroppen och det började rinna tårar genom hennes isblå ögon. Att en tjej eller kille blir passiv och orörlig och bara ligger när sådant här händer är en väldigt vanligt sätt att reagera. Detta är fakta som stödjer mitt argument om varför hon bara ligger utan att visa några större motstånd. Hon hade ingen aning om att det skulle komma fler killar inklampande genom dörren. Mitt sista argument är att man ska både kunna klä sig hur man vill och även dricka alkohol utan att något sånt här ska inträffa.

Planka till låt på musiken

F C G D

INTRO

2x [vers] Jag tänker på dig
Varje dag
Som om det vore bra
För mig

[brygga] Allt som jag vill ha, är att det ska bli bra

[refräng] (F)Utan dig...
(C) känns det tomt
(G) Var....för
(D) ska.... allt vara så dumt?
(F) Någonting
(C) som jag önskar mig
(G) Är att.....
(D) få vara med dig

2x [vers 2] Jag behöver dig
Varje dag
För det vore bra
 för mig

[ Brygga ] Alla som jag vill ha, är att det ska bli bra 2x
[Refräng ] (F) Utan dig... (C) känns det tomt
Varför ska allt vara så dumt?
Någonting som jag önska mig
Är att få vara med dig

OUTRO

Intro
Vers x2
Brygga
Refräng
Vers x2
Brygga
Refräng x2
Outro

Idrottsuppgift v.38

1. Vi har arbetat med att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang genom t ex bollsporter, dans, konditionsträning och simning. Detta har vi jobbat med varierat med olika teman då och då men också på lektionerna gått i genom tips i lagsporterna och danssteg i musik och rörelse. Under både sjuan och åttan har vi tränat en del på att orientera i okända miljöer. Sedan har vi haft teori på kroppens skelett och muskler. Att förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och vatten. Att förebygga riskter har vi jobbat med sedan sjuan då vi arbetade mycket med uppvärmning, vi fick lära oss varför och hur vi gjorde det eftersom vi gjort det själva.att hantera nödsituationer i vatten lärde vi oss när vi var i simhallen.

2. Jag tycker inte att vi har gått igenom så mycket om sambandet mellan kost och hälsa och beroendeframkalland medel. Vi har heller inte gått igenom doping och inte heller kroppsideal inom idrotten och samhället. Hur individens val av idrotter påverkas av olika faktorer. Dem här punkterna är teoretiska men det behöver inte vara en hel lektion som dras till det utan man kan i början av en lektion med temat t ex styrketräning gå igenom regler om doping exempel. Vi har inte arbetat med mental träning vilket jag hade velat att vi gjorde.

3. Förmågorna jag tycker att jag behöver jobba med mer är musik och rörelse då jag ska anpassa mina rörelser till musiken ännu mer. Jag vill och ska tänka på att alltid vara aktiv under genomgångarna.

Jag vill helst jobba med styrketräning och kondition. Jag tyckte att det var superkul under perioden när vi jobbade med styrketräning och kondition så då passar jag på när jag nu kna planera själv.

The guy with big G!

About five months ago I meet a guy on a handballs competition. We looked on each other all time this day. He was a bit taller than me, had brown hair and green big eyes. I fell in love instantly and I thought it was mutual love. But something happened, we stopped to talk and I couldn’t move on.

Buddhismen

Buddhismen

Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. Buddha, den upplyste är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva. Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddhismen växte fram i norra Indien för ungefär 2 300-2 500 år sedan. Det gick till så att Buddhan Shakyamuni vandrade och några andra heliga män runt och berättade om läran. Under 200-talet före Kristus spreds Buddhismen i stora delar av Indien och Sri Lanka tillsammans med härskaren Ashoka. Under samma tid nådde Buddhismen Kina och några hundra år senare kom den till bland annat Korea och Japan.

Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande. Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.

"Buddha" är egentligen inget namn, utan en titel, som betyder "en som vaknat upp" eller "den uppvaknade", det vill säga en som vaknat upp inför verkligheten, en som vaknat upp ur okunnighetens sömn. Det var det han kallades och det sätt han själv beskrev sig på, efter sitt uppnående av upplysning: Buddha!

Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Korea.

Internet källor: http://www.stockholmsbuddhistcenter.se/buddhism_index.html Hämtad 31 Maj 2013

                              

Klosterliv

Det finns både munkar och nunnor som bor i klostren, men dem bor inte tillsammans. När pojkar ska börja i skolan i t.ex. Thailand, Sri Lanka, Kambodja eller Kina som har buddismen i sina land, får dem två val, antingen får dem börja i vanlig skola och lära sig vad vi lär oss i Sverige men på deras vis, eller börja som munk i ett kloster och lära sig endast om sin egen religion.

Det behövs tre tillflykter som utförs på Pali vilket är ett språk från Indien för att bli en munk. Den första, som heter Vandana är en hyllning till mästaren. Efter den kommer Tisarana som består av 3 meningar och som sammanfattning betyder den att man söker Buddha och vad han lärt dig och gemenskapen som munkarna och nunnorna har. Den tredje heter Panca sila, och är buddismens budord (vilket betyder att även fast du inte bor i ett kloster ska du följa dessa 5 regler) och med den menar man att man lovar att varken döda, stjäla, vara otrogen, ljuga eller att dricka alkohol.

Vanliga buddister behöver följa Panca sila, men när du är munk/nunna lever du efter 5 ytterligare regler;

1. Inte äta efter klockan 12.
2. Att avstå att bevista tillställningar med dans, sång och musik eller teater.
3. Att inte använda parfym, smycken och kosmetiska medel.
4. Att inte använda en säng utan sova på en matta/sova på en bred säng (det är olika på olika ställen)
5. Att inte taga emot guld eller silver.

Munkarna och nunnorna ser inte detta som normer eller regler, utan strikta lagar, strängt förbjudet. Om du bryter någon av dessa lagarna måste du direkt lämna klostret/templet och återgå till att vara en ’‘vanlig’’ buddist. Munkarna och nunnorna behöver även gå ut och tigga var dag, det är så dem får sin mat.

Vad jag personligen tycker är väldigt intressant om buddhismens klosterliv är vad dem får äga i klostrena. Sina orangea dräkter och ett tygbälte att knyta om, en nål så dem kan laga saker o.s.v., en matskål, en rakkniv då dem alltid ska vara utan hår och en vattensil. Vattensilen blev jag nyfiken på när jag läste om den och fick veta att eftersom deras regler säger att man inte får döda, använder munkarna och nunnorna silen till att låta vattnet åka genom silen till munnen, så att ingen fluga eller så ska råka åka med.

Det finns även katolska kloster, som likhet ser man att klosterna ser ganska lika ut, munkarna och nunnorna har varsitt rum, sen ett tempel/kapell, matsal o.s.v. Det är också likheter att kvinnorna och männen inte bor i samma kloster och man måste gå med på löften för att kunna bli en del av klosterlivet. Den största skillnaden jag lade märke till är nog att i katolska klostret behöver man oftast ha fyllt 17 år för att kunna bo i kloster, men i ett buddhistiskt kloster kan du börja redan när du ska börja skolan.

Källor:

http://www.mimersbrunn.se/Buddhism_7605.htm

http://www.buddhisminfo.se/blibuddhist.htm

http://www.fragaprasten.nu/html/kloster3.htm

Buddhism högtider

Buddhistiska högtider brukar oftas firas när det är fullmåne, eller nymåne. Det har med Buddhas liv att göra. Upphovsdagarna hör ihop med många  faser och under de dagarna brukar man fasta och besöka heliga tempel och klåster. Vesakfesten firas i Maj eller April för att fira ett minne av Sidharta Gautamas födelse då han blev en buddha. Asalha puja är en högtid vid början av regntiden i juli. Den kan även heta dharmadagen eftersom den handlar om Buddhas lära. Katrina är en högtid vid slutet av regntiden i Oktober eller november. Då gör människorna i Buddha dräckter till munkarna som hållit avskildhet i klostret under regntiden. Ullambana är en dag då man ger ris till själar som irrar runt och inte har fått ro.

Buddhistiska högtider bör utmärka sig för glädje och inspiration. Vad gäller de olika högtiderna, lyfter man fram vissa viktiga händelser i Buddhas liv och reflekterar över deras innebörd t.e.x hans upplysning, hans första undervisning, hans uppmaning att sprida undervisningen och hans uppgående i slutgiltiga nirvana.

Dharmadagen: Under denna dag minns vi tillfället då Buddha började undervisa och vad han undervisade. Buddhas lära står alltså i centrum. Man kan antingen ha en längre föreläsning eller recitation av någon viktig

text. Ofta har man en läsning från någon av de buddhistiska urkunderna (t.ex. palikanon) som relaterar till den aktuella händelsen. Dharmadagen firas under fullmånedagen i juli.

Sanghadagen: Sanghan är den andliga gemenskapen mellan alla som utövar Buddhas lära. Det finns olika nivåer av Sangha, från den upplysta gemenskapen till den stora Sanghan, av alla som följer Buddhas lära.

Denna högtid brukar vara mer social och fokusera på den inspiration och det stöd vi får av andra i den buddhistiska gemenskapen. Det händer att vi ger varandra presenter, men oavsett vad vi exakt gör gläder vi oss åt att vi finns, att Sanghan finns. Sanghadagen firas på fullmånedagen i november.

Parinirvanadagen

Under denna dag firar vi eller snarare minns och reflekterar över Buddhas bortgång eller uppgående i slutgiltigt nirvana. Den firas i februari.

Även om denna högtid är något mer samlad och allvarlig, är det ändå inget sorgset eller tungt över den. Buddhas död är en död som vilken annan, men samtidigt inte. Eftersom han uppnått upplysning eller nirvana, har han överskridit de tendenser som driver en människa till att återfödas. Vad som då händer kan vi inte riktigt föreställa oss och själv vägrade Buddha svara på denna fråga. Men det har antytts att historien är långt ifrån över vid en Buddhas död. (Med tanke på den kraft av medkänsla och visdom som en Buddha utvecklat, vore det konstigt om han bara skulle "försvinna".)

Döden väntar alla och det är något som buddhister är ganska måna om att reflektera över. Men det innebär inte att buddhister för den skull går omkring och hänger läpp eller deppar. Det märkliga är att det snarare leder till en större glädje och öppenhet – ja, rentav en lättnad – att reflektera över döden. Döden, som en del andra saker, är ju något av ett tabu i vårt samhälle och bär därför på en hel del uppdämd eller förträngd energi. Den kan alltså släppas fri om man på allvar försöker ta in och möta det oförståeliga faktum att vi alla skall dö.

Under denna högtid brukar vi även minnas alla som dött nyligen och önska dem väl på deras fortsatta vandring, hur den nu än ser ut.

Buddhisternas gud buddha dog då det var fullmåne, därför hedrar man nu hans död genom att ha en stor fest, när det är fullmåne. Buddhismerna fastar också innan de börjar med sina tradiotionella högtider, det kan ta en vecka eller faktiskt en hel månad. Varför fastar buddhister? Jo för som sagt dog deras heliga gud buddha, en dag då det var fullmåne. De fastar för att få kunna komma närmare sin gud buddha. Buddhister fastar också för att känna sig lidande och kunna förlåta sig själva.  

Jämförelser: Kristendomen och Buddhismen

Kristna högtider: Vi kristna firar påsk, midsommar, julafton. Vi firar dem högtiderna eftersom det var dem dagarna Jesus försvann och kom tillbaka. Julafton firar för det var den dagen då Jesus föddes. Påsken firas för det var då Jesus dog. Midsommar är den heliga Johannes dag.

Kristendomen ser väldigt annorlunda ut jämfört med buddhismen. I buddhismen så firar man allt för att välkomna och hedra de döda, buddhismen handlar nästan bara om döden, man ska förbereda sig inför att dö. Kristendomen handlar om att man ska se vad som finns bakom döden. I kristendomen lever man också i nuet.

Olikheter mellan Buddha och Jesus.

Buddha var en indier och Jesus en Jude. Buddha var inte gudomlig, Jesus var gudomlig född i en riktig människokropp. Buddha trodde inte på någon gud, men Jesus var en gud.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism  http://sv.wikipedia.org/wiki/Siddhartha_Gautama

http://www.ne.se/enkel/buddhism

http://so-rummet.se/content/kortfattat-om-buddhismens-grunder http://stockholmsbuddhistcenter.se/Buddhism/hoegtider.html 18 maj 2013

Buddhismens Karma och Nirvana

Buddhismen handlar mycket om karma. Enligt buddhister är livet ett lidande och allt man gör i livet påverkar chansen att komma till Nirvana, bra eller dåligt handlande. Nirvana är när man dör och inte återföds. Om man gör mest dåliga saker i livet uppnår man inte Nirvana och blir återfödd. Som buddhist kan man välja den snabba och den långsamma vägen till att nå Nirvana. Man väljer den snabba vägen om man blir munk eller nunna. Man väljer den långsamma vägen om man inte blir munk eller nunna och är civil. Det betyder att man inte bara ägnar sig till goda handlingar men har försörjningsplikter. Hinduer tror också på karma och återfödelse men tror inte på Nirvana. Istället tror Hinduerna på att man går till helvetet eller himmelen för att skörda sina gärningar.

Det finns ett annat sätt att uppnå Nirvana. Den kallas det åttafaldiga vägen. I den åttafaldiga vägen så är det 8 punkter som man måste följa för att, uppnå Nirvana.

1. Man inser att karma är drivkraften bakom återfödelserna. Det kallas ”rätt åskådning”.
2. Man inser att begär, illvilja och våldsmentalitet är fel väg. Det kallas ”rätt sinnelag”
3. Man väljer bort ”fel tal”, som består av lögn, färtal, okvädande och onyttigt prat. Det kallas ”rätt tal”.
4. Man väljer bort ”fel handlande” som består av dödande, stöld och ett utsvävande liv. Det kallas ”rätt handlande”.
5. Man använder inte ”fel vandel” som består av bedrägeri, förförelse, spådomskonst och ocker.
6. Att man har ”rätt strävan” alltså att man lever med vaksamhet.
7. Att man har ”rätt vaksamhet”. Det betyder att man ska meditera fram till att allt är förgängligt.
8. Att man har ”rätt försjunkande” vilket innebär att man fyller sinnet med insikt om alltings obeständighet, man ska också en meditationsteknik som går ut på att man upphöjd känsla av frihet och döma livet.

Nummer 7 och 8 (meditationsteknikerna) är de viktigaste sakerna om den åttafaldiga vägen.

Även om buddhismen inte ser kvinnan som mindre intelligentare så är den gamla buddhismen full av negativa uttalanden mot kvinnan. Nunnor har fler regler än munken för att ställa nunnorna under munkarna. Vem som helst kunde bli en munk eller nunna om man inte led av en smittsam sjukdom eller var kriminell. Innan kunde man inte bli nunna. Nunnorna hade ändå lika mycket chans att komma till Nirvana som munkarna.

Källor: http://www.ne.se/lang/buddhism hämtad Maj 29

http://ne.se/lang/hinduism  hämtad Maj 30

Buddhism döden

Kristna begravningar och buddhistiska begravningar ser helt annorlunda ut. En buddhist som är döende har möjlighet att själv välja vart han eller hon vill dö. Döden ska inträffa i ett enskilt rum och där ska det finnas ett bord med en vit duk, en avbildning utav Buddha, blommor, ljus och rökelser. En munk eller en nunna ska utföra en ritual samt läsa ur en buddhistisk skrift. Då döden bara är slutet på ett kapitel för dom så är denna processen väldigt viktig. Kistan är inte annorlunda än vid kristna begravningar. Inom buddhism så förs kroppen till ett kloster och där bränns det.

Hela begravningsceremonin sker i en lokal helt utan kristna anknytningar. Ett altare med ljus, rökelser, blommor och buddhistiska symboler står längst fram vid kistan. Ingen musik framförs live på buddhistiska begravningar. Vid kremeringen sjunger en samling av munkar heliga buddhistiska sånger. Efter begravningen så håller buddhisterna en minnesstund där dom fortsätter att läsa hela skriftelser. De sitter på golvet med filtar. De har brinnande ljus och äter en enkel måltid. Inom buddhismen anser man att minnesstunden är till för att verkligen tänka på den avlidne och därför ska den hållas så enkel som möjligt. Buddhisterna donerar ej organ och obduktion bör undvikas. Vid mord eller något liknande är det tillåtet att obducera en buddhist. Balsamering bör också undvikas om det inte är väldigt nödvändigt.

Källor: http://www.begravningssidan.se/allmant/hur-fungerar-en-buddhistisk-begravning.html

http://www.buddhisminfo.se/Vid%20livets%20slut.pdf

Friluftsliv - vandring

Jag har valt att planera en vandring på fjället. Tre väldigt viktiga delar i ett frilutfsliv är att vara varm, mätt och torr. För att vara varm är det viktigt att använda sig av flerlagersprincipen. Mot huden ska du ha ull eller polyester de är bäst för att hålla värmen, det torkar snabbt och andas samtidigt. Bomull är mindre bra då det torkar långsammare och blir kallt när det blir blött sedan andas bomull inte heller så bra. Det är bäst att välja en tröja som andas då man inte svettas och förlorar kroppsvärme. Sedan ska man ha en lite tjockare tröja som skyddar, håller värmen men också från kalla och hårda vindar, gärna av materialen ull eller fleece. Man ska också ha ett ytterplagg som är vindtätt och vattentätt. En viktig sak är att ta av och på kläderna beroende på vädret så att man inte blir för varm eller kall. Använd också mössa, vantar och en halsduk.

För att då hålla sig mätt gäller det att ha med sig bra med mat beroende på hur lång tid man ska vara hemifrån. Sedan gäller det att fylla på vätska på varje tillfälle som det erbjuds en kran eller liknande. Med vätska håller man humöret uppe, orkar mer och håller kroppstemperaturen uppe.
Det är mycket som ska kollas upp och göras innan vandringen men tänk mest på följande: Kolla upp vilket väder det ska bli, hur långt ni ska gå per dag, vart nästa vindskydd finns, ta inte heller med för mycket mat utan planera varje måltid hemma, lämna färdmeddelande, ha en reservplan och glöm absolut inte att dricka under färden.

Håll ett jämt tempo och hjälp dina kamrater om det behövs är en viktigt grundregel. Förebygg skoskav genom att tejpa på dina vanliga "skoskavsställen" under trampdynan, hälen och på sidan om foten. En super viktig sak är att ha bra skor och inte bomullsstrumpor. Sen är ett bra tips att ha dubbla strumpor, då glider dem mot varandra istället för mot huden vilket leder till skavsår. Skor är en annan superviktig del i hela vandringen. Som vi säger inom hästvärlden ”utan hov ingen häst.” Precis samma sak gäller vandringen ”utan bra skor ingen trevlig vandring.” Man ska alltså ha bra skor som är sköna som man kan vandra ett par mil om dagen med utan att få ont i fötterna. Vattenavvisande skor är verkligen ett plus!

När man packar ska man inte bara slänga ner alla grejerna utan man ska försöka tänka på i vilken ordning man ska använda sakerna. Vattenflaskan vill man tillexempel ha lätt åtkomlig och maten vill man också ha högt upp i ryggsäcken. Man kan till och med sätta fast en flaska med vatten runt midjan. När man har ätit färdigt ska man självklart tänka på allemansrätten genom att inte slänga sitt skräp i naturen. Visa hänsyn till djurens då det är deras hem men också tänka på att inte övernatta mer än en natt på samma ställe.

Lämna färdmeddelande! Berätta vart ni har planerat att vandra och hur många nätter ni har räknat med att vara borta. Extra bra är ifall men berättar på vilka ställen ni tänker övernatta, på vilka ställen ni tänkt att luncha osv. Man kan lägga en mobiltelefon i en vattentät ficka eller påse och lägga på ett smart ställe i sin ryggsäck. För att förhindra att man går vilse gäller det att använda kompass och karta. Vill man hålla en tidsplan så använd en klocka emellan åt. Sist men inte mist ta med en förstahjälpen väska, väldigt bra att ha då det finns plåster och tejp till att förebygga skoskav. Men också mycket mer finns i en förstahjälpen väska.