Hjärtat är en ihålig muskel som driver blodet genom alla kroppens blodkärl. En vuxen människas hjärta är lika stort som en knytnäve och det väger mellan 300–350 g. Hjärtat ligger i bröstkorgen på vänster sida i kroppen. Hjärtat har två halvor och dem är skilda med en vägg. Var och en av hjärthalvorna består av ett förmak och en kammare. Man har fyra hjärtklaffar som ser till att blodet alltid pumpas åt rätt håll i kroppen.
Blodet går först ut i stora kroppspulsådern aorta, därefter till artärerna och pulsådrorna. Det återvänder sen till hjärtat genom venerna. Kransartärer kallas de blodkärl som förser hjärtats egna muskler med syre och näring.
Hjärtat slår ungefär 70 gånger i minuten om man vilar, om man tex har sprungit kan det slå upp till 100 gånger i minuten. När blodet pumpas snabbare behöver man mer syre och näring. Ens hjärta slår cirka 100 000 slag varje dygn!! Hjärtat består mest av muskelceller och det är vår mest uthålliga muskel. Om hjärtat blev trött vore det inte alls bra!!!!!!
En övning för att förstå hur hjärtat arbetar är: Knyt din hand en gång i sekunden i en minut eller två. Snart kommer man att känna hur underarmens muskel blir svagare och tröttas ut. Tänk då att hjärtat upprätthåller denna rytm, utan att tröttas ut, genom hela ens liv.
Människorna har vetat att hjärtat har fungerat som en pump till kroppen i mer än 400 år. Men ändå är det mycket som vi ännu inte kan förklara fullt ut, vare sig det rör det friska eller det sjuka hjärtans funktioner. Så forskning kring hjärtats fysiologi är fortfarande något som engagerar många forskarlag runt om i världen.....
Klaffar
För att veta att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat så finns det klaffar. Dem finns mellan förmak och kammare, och mellan kamrarna och lungartären. Det finns två typer av klaffar: segelklaffar och fickklaffar.
Segelklaffar: finns mellan hjärtats förmak och kammare. Dem består av platta starka bindvävsflikar. Längs sina fria kanter kommer klaffseglen via tunna starka sentrådar med speciella muskelknoppar. När blod flyter från förmak till kammare öppnas klaffseglen och utgör ett obetydligt motstånd mot blodströmmen. När hjärtkamrarna drar ihop sig pressas klaffseglen mot varandra, samtidigt som de spänns genom att de tunna sentrådarna dras åt när papillarmusklerna dras ihop. Det hindrar klaffseglen från att krängas upp i förmaken när trycket i kamrarna stiger. Klaffen mellan höger förmak och kammare kallas trikuspidalisklaffen, eftersom den har tre klaffsegel. Klaffen mellan vänster förmak och kammare kallas mitralisklaffen, eftersom deras två segel påminner om en biskopsmössa.
Fickklaffar: finns mellan vänster kammare och aorta och mellan höger kammare och lungartären, (tre på vartdera ställe.) När blodet strömmar ut i pulsådern trycks de tunna bindvävsflikarna ut mot blodkärlsväggen, och blodflödet får fri väg. När trycket i kammaren sjunker fylls fickorna med blod, och de tre fickklaffarnas fria kanter förs mot varandra och stänger till blodkärlet. Då förhindras återströmningen av blod till kammaren.
Anatomi
Alla däggdjur har ett hjärta som är uppdelat i två halvor, vänster och höger, dem är skilda med en skiljevägg. Varje halva består av två rum.
Under fostertiden då lungorna ännu inte används för syresättning av blodet, finns förbindelser mellan hjärtats högra och vänstra halva bla. i form av en öppning mellan förmaken. Vid födelsen sluts denna öppning, och bägge hjärthalvorna skiljs fullständigt från varandra.
Höger kammare pumpar syrefattigt blod till lungorna med hjälp av lungartären. Vänster kammare pumpar syrerikt blod till övriga delar av kroppen via en aorta. Kamrarna fylls till största delen genom att ventrycket pressar blodet in i dem, genom de avslappade förmaken.
Hjärtmuskulaturen består av tvärstrimmiga muskelceller. Hjärtmuskelcellernas sammandragning samordnas med hjälp av hjärtats retledningssystem. Hjärtväggens tjocklek varierar i de olika hjärtrummen och beror på arbetsbelastningen. Förmaken har liten arbetsbelastning, och deras väggar är endast ett par millimeter tjocka. Den högra kammaren, som skall övervinna flödesmotståndet i lungkretsloppet, har en ca 5 mm tjock vägg. Den vänstra hjärtkammaren driver blodet runt i stora kretsloppet och arbetar mot ett betydligt större blodflödesmotstånd. Deras vägg är ca 12 mm tjock.
Hjärtat är omgivet av en bindvävssäck (hjärtsäcken.) Säcken består av två skikt, mellan dem finns en liten mängd vätska. Det inre skiktet är ihopväxt med hjärtats yttre yta. Hjärtsäcken är stram och oelastisk. Om det kommer in för mycket vätska t.ex. genom blödning eller inflammation, ansamlas i hjärtsäcken kan hjärtat pressas samman och därigenom får hjärtat svårt att fyllas med blod.
Källor:
• Hjärta. http://www.ne.se/lang/hjärta, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-16.
• Hjärtsjukdomar. http://www.ne.se/lang/hjärtsjukdomar, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-14.
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?search=hur+ser+hj%C3%A4rtat+ut%3F&title=Special%3AS%C3%B6k 2012-04-26
http://www.mimersbrunn.se/hjaertat_och_blodomloppet_3340.htm 2012-04-26
• http://www.hjart-lungfonden.se/ 2012-04-12, 2012-04-14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar